Facken är otydliga med vad de står för och vad de kan göra för nytta. Det konstaterar Niclas Sandin i Svenska Dagbladet. Sandin är analytiker på NMA, som gjort en undersökning om fackförbundens kommunikation.

Medlemsflykten från fack och a-kassa tog rejäl fart under fjolåret. Hårdast drabbades LO:s förbund som sammanlagt kommer att ha tappat över 120 000 medlemmar under 2007 när siffrorna är sammanställda.

Niclas Sandin efterlyser mer långsiktig och tydlig kommunikation för att facken ska lyckas bättre i med sina värvningskampanjer.

– Det råder en splittrad bild av facken. Med vissa undantag verkar de inte ha ett samlat grepp om hur de ska arbeta med kommunikation mot allmänhet.

Allmänt har fackförbunden en låg uppmärksamhet, det vill säga att få har sett deras kommunikation i form av reklam och medienärvaro, visar undersökningen.

Flera fackförbund har dragit igång eller ligger i startgroparna med vad Svd:s Cecilia Axelsson kallar glassiga mediekampanjer. Men det räcker föga. Att skylla allt på regeringen räcker inte heller långt, konstaterar hon.

Jag har tidigare skrivit följande artiklar om strategisk kommunikation ur ett fackligt perspektiv och om medlemskampanjer.

1. Sjunkande medlemstal ställer facken inför strategiska vägval 

2. Struktur för en systematisk facklig marknadsanalys

3. En strategisk analys av den fackliga målgruppen

4. En taktisk analys av den fackliga målgruppen

Medlemskampanjer generellt:

Facken svarar med värvarkampanjer för miljoner

Om TCO:s kampanj Facket förändras:

1. Behöver facket eller endast kommunikationen förändras

2. TCO-kampanj väcker frågor

3. Blygsam start för TCO:s 40 miljoner kronors projekt

4. Om budskap, formulering, ord och avstånd

Svenskarna är Ica trogna trots köttfärsskandalen. I december steg försäljningen med 5 procent medan jämförbara butiker uppvisade en ökning på 3,4 procent. Det rapporterar E24. Någon dag efter att Janne Josefsson avslöjat fusket konstaterade jag att Ica har ett för starkt varumärke för att ta skada av några köttfärspaket.

Svensken har en stark relation till Ica genom bland annat den mångåriga reklamen med Ica-Stig & Co. Det förtroendekapital som denna relation innebär har varit Icas räddning.

Strax innan jul presenterade Svenskt Kvalitetsindex, SKI, sin årliga undersökning av dagligvaruhandel. Solklar etta var Ica, i botten skräpade Lidl.

Ica har klarat sig också mycket tack vare en bra krishantering. I stora drag har ledning och handlare följt krisen kommunikativa ledord öppenhet, ärlighet och handlingskraft. Det minimerar krisen.

Läs också:

Köttfärsskandalen drabbar leverantörerna värst

Den som blir sjuk i dag får mindre i sjukpenning än vad en person med samma ersättning fick för två år sedan. Det visar siffror från Riksdagens utredningstjänst.

– Rättvist, anser ansvarig minister Christina Husmark Pehrsson i DN.

Sjukt menar jag.

Den som tjänar 16 000 kronor per månad har fått sänkt ersättning med 364 kronor per månad. För den som tjänar 25 000 kronor i månaden motsvarar sänkningen 560 kronor per månad.

Regeringen vill nu också sänka sjukpenningen från 80 till 75 procent efter ett år. Det innebär en minskning på nära 1 100 kronor per månad vid en månadslön på 16 000 kronor.

För den som tjänar 25 000 kronor i månaden blir sänkningen 1 680 kronor per månad.

Detta kan sättas i relation till det miljardregn som de rikaste i landet har fått genom avskaffandet av både fastighetsskatten och förmögenhetsskatten.

Bara slopandet av den sistnämnda skatten ger landets rikaste fem miljarder kronor mer. I Danderyd kan invånarna inkassera 600 miljoner kronor på pluskontot. Det visar beräkningar som gjorts av Jens Lundberg, förbundsstyrelseledamot i SSU, som presenteras i senaste numret av Tvärdrag.

Samtidigt som statskassan är sprängfylld har regeringen sänkt ersättningen till dem som behöver stöd och gett till landets mest välbärgade. Att i det läget ta ordet rättvisa i sin mun är magstarkt. Rimligen har rättvisan i Sverige anno 2008 blivit sjuk – nivån på det som kallas rättvisa har i alla fall sjunkit.

Manpower kan i framtiden tvingas att använda utländska avtal för att klara konkurrensen. Detta som direkt följd av EG-domstolens utlåtande i Lavalmålet. Det säger vd:n Lars Fortseth till LO-tidningen.

Effekten av Lavalmålet lär dröja ett tag. Men blir konsekvensen att konkurrensneutraliteten sätts ur spel tvingas Manpower, som är ett globalt företag, att tänka om, resonerar han.

– Om utländska bemanningsföretag kan verka i Sverige med betydligt lägre löner då får även Manpower Sverige tänka om, säger Lars Forseth till LO-tidningen.

Lösningen kan i så fall bli att ”flagga ut” Manpower och byta de svenska avtalen mot billigare utländska, konstaterar han.
– Hur skulle det se ut om det åttonde största företaget räknat utifrån antalet anställda i Sverige går i konkurs för att vi använder svenska kollektivavtal, frågar sig Lars Forseth.

De mest anmärkningsvärda slutsatserna kring Lavalmålet drog TCO:s ordförande Sture Nordh nyligen som nyligen i DN avfärdade målet som en liten pseudofråga.

– Den berör bara en liten del av arbetsmarknaden, sade han.

Läs också:

Manpower oroas för utländsk låglönekonkurrens

Antalet skyddsombud på svenska arbetsplatser minskar och bara två ombud av hundra är under 25 år, rapporterar Sveriges Radio Ekoredaktion. På sikt kan detta leda till sämre arbetsmiljö på många arbetsplatser, menar Arbetsmiljöverket.

Maria Cupén arbetar som servitris på en konferensanläggning i centrala Stockholm och är skyddsombud.

– Jag är skyddsombud i första hand för att jag inte gillar orättvisor. Jag menar att oavsett om man jobbar på kontoret eller om man jobbar på golvet så har man lika värde, säger Maria Cupén till radion.

Antalet skyddsombud blir allt färre. De senaste fem åren har mer än var tionde skyddsombud försvunnit.

I radioinslaget visar Maria Cupén en korridor på arbetsplatsen som delvis är blockerad av bland annat backar med tomglas, trots att korridoren leder till en nödutgång.

- Här har vi problem. Det här är en nödutgång och vi har pratat väldigt mycket och väldigt länge om att det inte ska finnas grejer här. Varje gång som jag kommer så är det något som står i vägen här och jag måste göra något drastiskt för att det ska respekteras och accepteras, säger Maria Cupén.

Visserligen har arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin lagt ned Arbetslivsinstitutet och tvingat 285 framstående forskare ut på gatan. Förvisso har samma minister även minskat anslagen till Arbetsmiljöverket så till den milda grad att verket tvingat göra sig av med närmare 300 personer.

Onekligen har samma minister även fått massiv kritik från fackligt håll så väl som forskarhåll, både nationellt och internationellt, för dessa neddragningar och för regeringens nonchalanta attityd och bristande kunskap i frågan.

Men vare sig Maria Cupén eller någon annan behöver oroa sig. Som vi alla vet har Sven Otto Littorin ett kort i rockärmen – eller snarare ett klistermärke. När kritiken var som värst mot arbetsmarknadsministerns neddragningar lanserade han en smileykampanj, som innebär att alla företag som har en bra arbetsmiljö får ett klistermärke.

I skuggan av denna kampanj känns naturligtvis satsningar på fler skyddsombud, fler inspektörer och förbättrad forskning som gammalt, traditionellt och otidsenligt. Frågan kvartstår vem som ska kontrollera arbetsmiljön och dela ut alla klistermärken nu när den samlade kunskapen inom arbetsmiljöområdet schasats ut på gatan. Kanske kan Rickard Olsson i Bingolotto ordna en tombola även åt detta.

Manpower befarar en ökad konkurrens från billiga utländska bemanningsföretag efter EG-domstolens utlåtande i Vaxholmsmålet.

– Om man antar att fler utländska företag kommer använda Laval-målet som förevändning att bryta mot svenska kollektivavtal kommer mer utländsk arbetskraft att verka i Sverige till betydligt lägre priser, säger Lars Forseth, vd för Manpower Sverige, till Byggnadsarbetaren.

Effekten av domen kan bli att utländska bemanningsföretag erbjuder mycket låga priser till följd av lågavlönad arbetskraft. I och med utlåtandet finns en finns en uppenbar risk att konkurrensneutraliteten sätts ur spel, menar Lars Forseth.
– Om då enbart svenska företag följer kollektivavtalen så får vi en snedvriden konkurrenssituation på arbetsmarknaden, säger han till Byggnadsarbetaren.

Utlåtande i Vaxholmsmålet kan på kort sikt komma att få betydelse för bemanningsbranschen och på längre sikt för hela arbetsmarknaden, anser Lars Forseth.

Därmed gör han en annan bedömning av konsekvenserna av EG-domstolens utlåtande än TCO:s ordförande Sture Nordh. Han sa nyligen i DN att effekterna av utlåtandet har överdrivits.

– Den berör bara en liten del av arbetsmarknaden. Alla grundläggande system består. Om regeringen vill kan vi hantera det här.

Svenskt Näringslivs vice vd Jan-Peter Duker är kritisk till förre näringsministern Thomas Östros efter att denne hotat med repressalier när arbetsgivarorganisationen bistod Laval un Partneri i Vaxholmskonflikten i den rättsliga prövningen i EG-domstolen. På Svenska Dagbladets Brännpunkt kräver han Östros på ett svar.

Duker är kritisk till att ”Sveriges regering i en rättstvist så oförbehållsamt ställde sig på ena partens sida” i konflikten i samband med skolbygget i Vaxholm 2004.

Han skriver också:

”I en rättstat som Sverige borde det ligga inte minst i regeringens intresse att denna osäkerhet undanröjdes. Men min förklaring av Svenskt Näringslivs bevekelsegrunder vann ingen förståelse.”

Hotet ska ha utgjorts av regeringens åsikt att statligt ägda företag inte längre kunde vara medlemmar i en organisation som motarbetade den svenska kollektivavtalsmodellen.

Kritiken kommer samma dag som Skop presenterar ökat stöd för tredje mätningen i rad för socialdemokraterna. Partiet får 40,4 procent i decembermätningen och det är en ökning med 1,3 procentenhet jämfört med mätningen i oktober.

Thomas Östros och Sven-Erik Österberg, vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, skriver i ett direkt svar som publiceras på Brännpunkt:

De konstaterar att det Duker vill åstadkomma med inlägget är bland annat att styra Arbetsdomstolen inför det beslut den ska fatta, genom att hävda att EG-domstolens utlåtande är den enda möjliga och rimliga tolkningen.

De menar också att Sverige är för litet för stora konflikter om den svenska modellen.

Rimligen är det just denna hållning som gör att socialdemokraterna får det stora stödet bland väljarna när det blivit uppenbart att den svenska modellen ruckas i grunden på grund av den förda politiken.

Vid årsskiftet bildades fackförbundet Unionen, som är en sammanslagning mellan tjänstemannaförbunden Sif och HTF. Med en halv miljon medlemmar är Unionen det största facket inom det privata näringslivet och kräver nu större inflytande i lönebildningsprocessen.

– Allt för mycket bestäms inom LO, säger förbundsordförande Mari-Ann Krantz i Svenska Dagbladet Näringsliv i dag.

I samband med att Sif och HTF beslutade om ett samgående vid kongressen i Västerås i oktober skrev jag:  ”Det nya förbundet lär sträva efter ett större inflytande när nya kollektivavtal ska tecknas 2010 inom ramen för industriavtalet.” 

Redan nu markerar dess ordförande tydligt var det nya förbundet står i frågan:

– Nu när vi är ett så stort förbund kan vi inte finna oss i att märkena för vad vi ska kräva i avtalsförhandlingar sätts i LO-borgen.

Hon konstaterar också:

– Vi har fått traska patrull bakom LO ibland, för att komma fram till något gemensamt. Nu måste vi se till att komma fram till att komma fram till betydligt bättre processer.

Självförtroendet i det nya förbundet är på topp. ”Kaxig” har varit ett ledord i processen för Unionens födelse, konstaterar Svenska Dagbladets reporter Cecilia Axelsson.

Att det råder oenighet inom LO vilken modell som ska gälla vid höjningar av lägsta löner i kommande avtalsrörelse och vilken bransch som ska vara lönenormerande kan knappast ha undgått någon.

Mari-Ann Krantz håller inte med om att endast industrin ska vara den lönenormerande sektorn för hela arbetsmarknaden.

– Man kan inte bara prata om industrin. Jag vill vidga begreppet till hela exportsektorn. Ett antal företag inom tjänstesektorn är också utsatta för internationell konkurrens, konstaterar Mari-Ann Krantz.

Hon nämner IT-sektorn som ett exempel på en bransch som faller inom det vidgade begreppet.

Det blir mycket intressant att följa utvecklingen inför kommande avtalsrörelse, som snart kan vara här. Av olika orsaker pyr det hos både fack och arbetsgivare kring de tecknade avtalen och den omvärld i vilka dessa verkar i. Till hösten ska industrin avgöra om det tredje avtalsåret ska sägas upp. I så fall inleds förhandlingar om nya avtal vid årsskiftet, då eventuellt industrin – eller exportsektorn – ska sätta ett nytt riktmärke.

Fakta Unionen

Unionen har cirka 500 000 medlemmar på 66 000 arbetsplatser. Jag har inte hittat några uppgifter på hur många medlemmar förbunden Sif och HTF förlorade under fjolåret. Antalet medlemmar i a-kassan fram till och med november minskade med sammanlagt 57 733 personer. Det motsvarar 10 procent av de dåvarande förbundens medlemmar i a-kassan och minskningen följer genomsnittet för övriga arbetsmarknaden.