Migrationsminister Tobias Billström får sämst betyg i regeringen av svenska folket. På en femgradig skala lyckas Billström skrapa ihop betyget 2,4. Det uppger TT och som Sydsvenska Dagbladet och Svenska Dagbladet återger. Billström är den moderat och minister som själv suttit i riksdagen och fattat beslut om tv-licensen och sedan struntat i att betala.

När Tobias Billström tillträdde som migrationsminister avslöjades att han inte betalat tv-licensen på flera år. Billström, som själv satt i riksdagen när beslutet om tv-licensen klubbades, sjukskrev sig i samma veva som historien uppdagades. Väl tillbaka i arbete som en av landets högsta beslutsfattare i vår demokrati sade han ”förlåt” och därmed var hela affären avskriven.

Någon som tjänat på all den uppståndelse som ministrarnas obetalda tv-licenser har skapat är Radiotjänst i Kiruna. Under fjolåret fick de oväntat många nya licensbetalare, sammanlagt 36 000, vilket innebär 60 miljoner kronor i tillskott till Sveriges Radio och Sveriges Television.

Troligen är Tobias Billström en av dem som numer betalar licensen. Men svenska folket har ännu inte godtagit hans ihåliga ursäkt. Här återstår onekligen en nota att betala.

Detta är en fortsättning på mina tidigare inlägg:

1. Sjunkande medlemstal ställer facken inför strategiska vägval

2. Struktur för systematisk facklig marknadsanalys

Med utgångspunkt av doktorsavhandlingen ”Learning from members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions.” gjord av Sif:s förbundsekonom Hans Björkman 2005 resonerar jag om det fackliga medlemskapet ur ett marknadsperspektiv.

Micael Dahlén och Fredrik Lange delar i sin bok ”Optimal marknadskommunikation” in kunderna i fem olika strategiska – psykografiska – målgrupper. (sid. 126-156) Jag har efter egen förmåga översatt de strategiska målgrupperna till ett fackligt konsumentperspektiv.

• Övertygade konsumenter

Övertygade konsumenter är lojala medlemmar som inte är benägna att överge medlemskapet. Detta är den tacksammaste – men också den mest krävande – målgruppen eftersom den är mest mottaglig för information.

• Passiva konsumenter

Här återfinns medlemmar som inte funderat igenom riktigt varför de är medlemmar utan är det av gammal vana, exempelvis ”ett arv hemifrån”. Eftersom denna grupp redan är medlemmar är den också mottaglig för information. Men målgruppen är också mottaglig för kritisk information ifrån annat håll.

• Tvekande konsumenter

Denna målgrupp överväger att lämna facket. En tvekande konsument är inte lika mottaglig för information som tidigare målgrupperna. Det beror på att den tvekande konsumenten inte har någon relation att tala om till facket och därför inte reagerar på informationen.

• Presumtiva konsumenter

Här finns studerande och löntagare som aldrig har fått frågan om medlemskap. Målgruppen har ännu inte bildat sig en uppfattning om medlemskapet och kan därför ta till sig information men även ta till sig kritisk information från annat håll.

• Övertygade ickekonsumenter

Konsumenten har en bestämd uppfattning om att medlemskapet inte är till nytta. Här återfinns bland annat de som av ideologiska eller av tidigare dåliga erfarenheter av facket avstår medlemskap. Målgruppen har en stark så kallad ickerelation och är immuna mot information från den fackliga organisationen.

Jag vill även lyfta fram ”Strategiskt viktiga företag” och ”Strategisk demografisk grupp”, exempelvis en för organisationen viktig åldersgrupp eller ort/geografiskt område. Enligt Hans Björkmans definition ses dessa snarare som segment än målgrupper. De särskiljer sig från målgrupperna då de har ett organisationsperspektiv. Segmenten kan innehålla alla målgrupper.

Om den fackliga organisationen väljer ett segment behöver man överväga vilken målgrupp informationen ska riktas till eftersom det är svårt att rikta sig till samtliga konsumenter på en gång.

Läs tidigare inlägg om psykografiska målgrupper:

Om budskap, formulering, ord och avstånd