En nyanställd kvinna över 35 år får i genomsnitt cirka tio procent lägre lön än en nyanställd man i samma ålder. Det visar en ny studie som Handels presenterade i slutet av denna vecka som präglats mycket av orättvisor mellan könen.

Tidigare studier har visat att kvinnor successivt halkar efter i lön när de är mellan 20 och 35 år gamla. Många väljer att gå ner i arbetstid när de bildar familj och hamnar därmed efter sina manliga kollegor i löneutvecklingen.

Men det är bara en del av sanningen visar den granskning som Handels gjort av villkoren vid alla nyanställningar inom detaljhandeln under 2006.
– Vid nyanställningar återskapas samma ojämställda förhållanden som redan finns på arbetsmarknaden, och det gäller i alla åldersgrupper, konstaterar Handels förbundsekonom Stefan Carlén i LO-tidningens nätupplaga.

Granskningen visar också att kvinnor får deltid, medan nyanställda män får heltider.

Tidigare i veckan presenterade SKTF en rapport som visar att av cirka 50 procent av landets kommuner och landsting har osakliga löneskillnader.

I veckan presenterade även miljöpartiet en undersökning på Svenska Dagbladets Brännpunkt som visar hur den borgerliga politiken slår ur ett könsperspektiv. Beräkningar som gjorts av Riksdagens utredningstjänst visar att en kvinna i Stockholm förlorar 2 800 kronor per år jämfört med en man, när de nationella och kommunala politiska effekterna är inräknade.

Den analysen bygger bland annat på avskaffad skattereduktion för a-kassan, sänkningen av sjukersättningen och föräldraförsäkringen. När ersättningen för deltidsarbetslösa begränsas i april slår även detta främst mot kvinnor. 

Handels drar slutsatsen att den strukturella diskrimineringen är starkare än förväntat. Stefan Carlén pekar på vikten av att lokalt driva lönekartläggning och arbeta med jämställdhet aktivt.

Han vill också se lagändringar.

– Rätt till heltid är en viktig punkt liksom att göra föräldraförsäkringen individuell, säger Stefan Carlén.

Men Handels och Stefan Carlén kan se sig om stjärnorna efter lagändringen. Svenska folket har röstat fram en regering som tydligt deklarerat att de inte tänker stifta rätt till heltid.

De genomsnittliga löneförändringarna för de tretton senaste månaderna var inom privat sektor 3,3 procent för arbetare och 3,0 procent för tjänstemän, visar dagsfärska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Siffrorna sprider ett löjens skimmer över Svenskt Näringslivs desperata utspel igår.

Det var i går som Svenskt Näringslivs vice vd Jan-Peter Duker återigen kritiserade att de nyligen tecknade avtalen i avtalsrörelsen har för höga generella löneökningar och för stora individgarantier och höjningar av avtalens lägsta löner.

Duker och räknenissarna på Svenskt Näringsliv har kalkylerat att lönerna ska öka med 5 procent per år i genomsnitt under avtalsperioden, vilket skulle äventyra svensk ekonomi, driva på inflationen, räntorna och arbetslösheten.

Dagens statistik från SCB visar att arbetsgivarorganisationen grovt felbedömt värdet av avtalen och effekterna av de lokala förhandlingarna.

Tilläggas bör att avtalen tecknades efter att Dagens Arbete avslöjat att arbetsgivarorganisationerna själva höjt sina löner med i genomsnitt 83 procent på två år. Eller 124 000 kronor i månaden. Kanske var även detta en grov felräkning, fast påpassligt nog i så fall åt andra hållet…