Från och med den 1 juli är det tänkt att regeringens omstridda sjukförsäkring ska träda i kraft. I förslaget, som nu är ute på remiss, har det upptäckts ytterligare försämringar som tidigare inte uppmärksammats. Den som varit sjukskriven och blir sjukskriven igen inom loppet av 450 dagar ska få sänkt sjukpenning i förtid.

En person som blir sjukskriven har rätt till 80-procentig ersättning i 364 dagar. Men om vederbörande varit sjuk de senaste 450 dagarna dras det antalet sjukdagar av från den nya perioden. Därefter halkar den sjukskrivne ner på 75-procentig ersättning.

Det innebär att många sjukskrivna kan råka ut för det så hårt kritiserade maxtaket med 75-procentig ersättning långt innan de 364 dagar som tidigare sagt. Den nyupptäckta luckan kommer att framkalla protester.

Det har stormat friskt kring den nya sjukförsäkringen ända sedan förslaget presenterades i höstas. Det som tidigare väckt rabalder är framför allt förslaget om ett maxtak.

– Lagregeln upphäver redan träffade överenskommelser om förbättringar av sjukförsäkringen, sade TCO:s ordförande Sture Nordh i höstas.

Både LO och TCO anser att det är ett brott mot den svenska avtalsfriheten och har hotat att anmäla regeringen till FN-organet ILO för brott mot ILO-konventionerna. Även Svenskt Näringsliv och Försäkringsförbundet har uttryckt protester. Försäkringsförbundet varnar också för att förslaget med maxtak kan strida mot EG-rätten.

Strax innan jul meddelade Försäkringskassans förre ordföranden Inger Efraimsson att hon inte ville fortsätta bland annat på grund av försämringarna i sjukförsäkringen. En av de saker hon kritiserade var kravet att tvinga människor att byta jobb efter sex månaders sjukskrivning.

Den borgerliga regeringen befäster sitt bottenläge i den senaste opinionsundersökningen som presenteras i Svenska Dagbladet i dag. En frånvänd politik som inte har någon förankring i den svenska folksjälen kan inte kommuniceras bort.

Efter valrörelsen helgonförklarades moderaternas nuvarande partisekreterare Per Schlingmann som en kommunikationsguru. Och visst gjorde han ett fantastiskt arbete. Men nu står han och moderaterna inför fakta; väljarna har upptäckt sanningen bakom de välformulerade harangerna. För att uttrycka sig med kommunikatörens språk; image och profil stämmer inte överens med identitet.

Trots att socialdemokraterna backar med 1 procentenhet i senaste opinionsundersökningen från Sifo får partiet ändå drygt 3 procent mer än den samlade borgerligheten; 43,3 procent mot respektive 39,9 procent.

Sanningen är att man vinner inga poäng på att kräva ränta på pengarna från arbetslösa som ovetandes fått för mycket pengar utbetalat från a-kassan. Poängskörden blir inte större när man för en ekonomisk politik som ruinerar löntagarna på bekostnad av sjuka och arbetslösa.

När regeringen förvandlar Sverige till ett arbetsmiljöns u-land ger inte heller någon större utdelning eller ger landets fetaste plånböcker mer när fastighets- och förmögenhetsskatten avskaffas.

Med respekt för Per Schlingmanns kunskaper inom kommunikation. Men när hela halva bunten dessutom på ett eller annat vis har fuskat måste man inse; det går inte kommunicera bort fakta.

Folkpartiledaren Jan Björklund kan tänka sig att göra a-kassan statlig och låta den administreras av försäkringskassan. Det säger han till Sveriges radio Ekot. I veckan fick utredaren för införandet av en obligatorisk a-kassa ytterligare tid. Utredaren skulle presenterat ett förslag den 31 januari som innebar att ta Skattemyndigheten skulle få i uppdrag att ta in pengarna genom avdrag på lön. Det ogillades av regeringen.

Både näringsliv och fack är kritiska till att göra a-kassan obligatorisk. Så sent som i fredags sade Saco:s ordförande Anna Ekström i DN:

 – Jag tänker inte piska in några ovilliga medlemmar.

I höstas gjorde Synovate på uppdrag av Svenskt Näringsliv en undersökning som visar att 7 av 10 löntagare vill att a-kassan ska förbli frivillig.

Trots det säger Jan Björklund att regeringen tänker fortsätta arbetet. Det som kan som kan stoppa arbetet med införandet av en obligatorisk a-kassa är ”en massa tekniska problem”.

Med andra ord; Jan Björklund och regeringen fortsätter att banka med sin gummiklubba på den trekantiga träbiten för att få den genom det fyrkantiga hållet. Det spelar ingen roll att näringsliv och fack ropar att de ska sluta, den ska igenom. Är det sånt som kallas ideologisk enögdhet?