Finansinspektionen var stenhård i sin kritik mot Carnegie i fredags. Domen blev en sparkad ledning och böter på 50 miljoner kronor. Finansinspektionens skoningslösa vilja att upprätta ordning och reda skickar tydliga signaler till övriga bolag i finansbranschen. Domen borde också ge facken vatten på kvarnen för krav om tuffare straff för dem som bryter mot arbetsmiljölagen. Proportionerna i dagens lagstiftning talar ett tydligt språk till medborgarna:

Pengar är viktigare än livet.

Finansinspektionens hårda nypor mot Carnegie är rätt. Bolaget har på ett flagrant sätt brustit i övervakningen och bolagets vinst har kunnat manipuleras och blåsas upp med över 600 miljoner kronor. Det i sin tur har resulterade i en övervärderad aktie och att 175 miljoner kronor för mycket betalades ut till företagets anställda.

Men Finansinspektionens bötesbelopp och krav på hela bolagsledningens avgång väcker också frågor. Hur kommer det sig att vi i Sverige ser så mycket hårdare på när ett företag missköter mina pengar än när ett företag negligerar min arbetsmiljö?

Under 2006 föll 17 fällande domar i olika arbetsmiljömål. Exempelvis dömdes valsverkschefen för Outokumpu Copper Strip av hovrätten sedan en anställd skadat armen när han fastnade mellan ett band av kopparplåt och en roterande vals.

I ett annat fall dömde hovrätten vd:n som ansvarig efter att en anställd skadats av en kantpress. Vd:n hade heller inte underrättat Arbetsmiljöverket om en annan olika då en anställd föll från en stege och skadades.

I samband med en rivning av en byggnad i Finspång 2003 omkom en anställd. Den ansvarige dömdes i hovrätten.

I samtliga tre fallen utdömdes dagsböter. Mest fick vd:n där hovrätten skärpte tingsrättens dom från 40 dagsböter till 60 dagsböter.

Finansinspektionens rättmätiga kritik avsatte en hel ledning och utdömde tiotalsmiljoner i böter. Men fallet blottlägger också en skevhet som finns i lagstiftningen. Rimligen är det dags för en skärpning av straffen vid arbetsmiljöbrott.