Förutom TCO har det varit förvånansvärt tyst från facken mot regeringens angrepp på förhandlingsrätten som försämringen av sjukförsäkringen innebär. Inom LO lägger förbunden allt fokus den interna makten inför avtalsrörelsen 2010.

 

Regeringen presenterade i höstbudgeten ett förslag som innebär att sjukförsäkringen försämras så att den sjukskrivne maximalt får 75 procent i ersättning efter ett års sjukskrivning. Detta oavsett om man genom kompletterande avtal har villkor som ger mer.

– Ett brott mot förhandlingsrätten, konstaterade TCO:s ordförande Sture Nordh i samband med att förslaget lades fram.

 

Sedan dess har det varit mer eller mindre knäpp tyst från facken fram till i går, då TCO återigen gjorde ett utspel.

– Om regeringen och Riksdagen driver igenom försämringen anmäler vi Sverige till ILO, den internationella arbetsorganisationen. Sverige riskerar då att hamna på svarta listan över de länder som bryter mot reglerna som ska skydda och främja kollektivavtalet, sade Sture Nordh till SVT:s Rapport.

 

Enligt beräkningar som Rapport låtit göra innebär förslaget att den som tjänar 19 000 kronor i månaden kan förlora upp mot 2 700 kronor i månaden med de nya reglerna i sjukförsäkringen.

 

Inom LO lägger förbunden mycket olyckligt krutet på annat. Här för en intern maktkamp om hur lönebildningen ska ske i avtalsrörelsen 2010. Det sker i ett läge då medlemmar flyr både fack och a-kassa, politiken slår stenhårt mot fackens medlemmar och LO befinner sig i förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ett nytt huvudavtal.

 

I dagens Svenska Dagbladet är två helsidor vigt åt dessa stridigheter – sidor som hade kunnat spegla helt andra frågor ur ett fackligt perspektiv. Men det lär tyvärr ta månader innan denna kamp har ebbat ut och nått till stadiet att pragmatiska samtal kan föras – om det ens kan komma i det läget.

Avståndet mellan de politiska blocken har inte varit så stor sedan Carl Bildt förlorade valet 1994. Det konstaterade DN i fredags i samband med att de presenterade den senaste opinionsundersökning som Synovate gjort på uppdrag av tidningen. Hela 57,3 procent skulle rösta på vänsterblocket om det vore val i dag jämfört med 38,7 procent på det borgerliga blocket.

 

Sedan valet förra året har de borgerliga partierna tappat 527 000 röster eller motsvarande 1 200 röster om dagen, konstaterar Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Synovate.

 – Skulle de fortsätta att tappa väljarna i den här takten skulle de vara nere i 8 – 9 procent tillsammans i nästa val, säger han till DN. 

För den klara majoritet av befolkningen som vill ha en annan regering och en annan politik är årets julklapp redan klar. Den 24 december är det nämligen bara 1 000 dagar kvar till maktskifte. Dagen efter att är vi nere på tresiffriga tal i antalet dagar innan svartstädarna kan sopa rent i Rosenbad.

EG-domstolens dom i Vaxholmskonflikten skjuts upp en vecka och faller först den 18 december, rapporterar LO-tidningen. Domstolen hänvisar till tekniska problem och försenade översättningar.

 

Målet har stor principiell betydelse och kan få konsekvenser för den svenska modellens framtid. Frågan är om den svenska modellen där arbetsmarknadens parter kommer överens om avtalens lägsta lön i kollektivavtal är förenligt med EU:s gemenskapsrätt.

I ett yttrande i våras slog EG-domstolens generaladvokat fast att Vaxholmskonflikten inte stred mot den fria rörligheten inom EU. Visserligen kan EG-domstolen komma fram till ett annat slutgiltigt beslut men det sker sällan och advokatens utlåtande sågs som en viktig fingervisning.

Bakgrunden är konflikten mellan Byggnads och Elektrikerna å ena sidan och det lettiska byggföretaget Laval å andra sidan som utspelade sig 2004-2005.

Laval vann upphandlingen av en ombyggnad av en skola i Vaxholm.

– Inte konstigt att de vann. De följer inte svenska spelregler och konkurrerar ut svenska företag genom att dumpa lönevillkor, konstaterade Byggnads och Elektrikerna.

Laval vägrade teckna svenskt kollektivavtal och förbunden vidtog stridsåtgärder.

Från lettiska sida ansåg man att stridsåtgärderna stod i strid med EU-fördragets regler om fri rörlighet för arbetskraft och för tjänster i EU-länderna.

Byggnads och Elektrikerna och övriga LO-förbund hänvisade till utstationeringsdirektivet, som slår fast det är värdlandets arbetsrätt som har företräde.

Fallet gick till Arbetsdomstolen som i sin tur passade vidare till EG-domstolen och bifogade två frågeställningar.

Dels, om det är förenligt med EU:s gemenskapsrätt att vidta stridsåtgärder för att förmå ett utländskt företag som tillfälligtvis vistas i Sverige att teckna svenskt kollektivavtal. Dels, om Lex Britannia strider mot gemenskapsrätten.

Lex Britannia är en svensk lag som tillåter stridsåtgärder för att trygga svenska avtal.

Närmare var tionde forskare vid före detta Arbetslivsinstitutet, ALI, är i dag arbetslös. Detta efter att regeringen i somras lade ned internationellt ansedda institutet i Umeå. Sammanlagt tvingades 285 forskare att gå från sina arbeten. Nästan hälften, 140 forskare, har lämnat arbetslivsforskningen helt. Det visar en undersökning som Vinnova och Forskningsrådet arbetsliv och socialvetenskap låtit göra.

 

Fram till i somras var Sverige ett land dit blickarna riktades när samtalen handlade om förebyggande hälsovård. ALI stod då för en tredjedel av den totala forskningen kring arbetsmiljö i Sverige. Av detta finns inget kvar i dag. Inga blickar, ingen tredjedel. I dag låter i stället Sverige högt ansedda forskare gå arbetslösa. Värdefull och unik kunskap går förlorad.

 

Sedan tidigare står det klart att Arbetsmiljöverket på grund av minskade anslag tvingas minska sin personalstyrka med närmare 300 personer. Verket som slimmat den administrativa verksamheten till bristningsgränsen tvingas nu sparka ut de inspektörer som ska kontrollera arbetsmiljön på våra arbetsplatser.

 

Kvartalskapitalismen har sedan september 2006 en plats i Rosenbad. I sin iver att sänka förmögenhets- och fastighetsskatter sparar regeringen in på både den forskning och det bevakande arbete som i längden sänker sjuktalet bland vanligt folk.

 

Notan för denna kortsiktighet lär komma som ett brev på posten om något år. Då är det återigen folket som får betala, i form av ökad sjukfrånvaro och höjda skatter för att finansiera den så behövliga forskningen och bevakningen av vår arbetsmiljö. Den första åtgärden blir då att utbilda kunniga forskare och inspektörer, det vill säga den kompetens som vi i dag slänger ut på gatan.

Läs också:

Littorin smajlar när Arbetsmiljöverket skär ned