Företag lägger allt mer pengar på pr. Enligt branschorganisationen Precis ökade pr-branschens intäkter med 25 procent under 2006. Pr har flera fördelar jämfört med marknadsföring i köpta kanaler i form av annonsering. Trovärdighet och pengar är två faktorer. DN:s artikel om Glocalnets kundtjänst på Facebook som jag skriver om i inlägget nedan är rimligen ett tydligt exempel på bra pr-arbete.

Man kan anta att DN har uppvaktats av en pr-byrå, vild gissning Gullers Grupp, eller av företaget själva om nyheten. DN är avsändare för artikeln och därmed också garanten att det som skrivs går att lita på. Läsaren förutsätter att journalisten har gjort en källkritisk granskning innan artikeln skrevs och gick till tryck. Det ökar trovärdigheten för innehållet. 

Om läsaren hade fått samma information via en köpt kanal – en annons – i tidningen hade det rimligen inte fått samma effekt på oss som läsare.

Men frågan är om den källkritiska granskningen är gjord. Läser du artikeln noga är den okritisk i sin utformning och känns nästan som en produktinformation, det vill säga en annons – fast till priset av lite pr-arbete.

Mer om pr-branschens tillväxt

Enligt Precis väntas tillväxten för innevarande år inom pr-branschen bli omkring 14 procent. Nästa år, 2008, växer byråintäkten med ytterligare 13 procent enligt en enkät till medlemsföretagen i november. 

Precis medlemsföretag svarar för ca 85 procent av den svenska PR-konsultbranschens intäkter som totalt uppskattas uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor.

När konsumenterna gaddade sig samman på Facebook för att hjälpa varandra att framföra klagomål Glocalnet svarade företaget med att öppna en fast kundtjänst på communityn. Fyra anställda läser inlägg på Facebook och bloggar. Där företaget diskuteras bemöter de inläggen.

– Det är helt klart värt det. Vi tar inte ifrån folk deras åsikter men försöker rätta till problem, säger Stina Reutercrona, chef för Facebookgruppen på Glocalnet till DN. 

I förra veckan skrev jag Nätet ger konsumenten ökad makt. Glocalnet är ett tydligt exempel på ett företag som insett att makten över det egna varumärket till viss del har flyttats över till konsumenten på nätet. Det gäller att förhålla sig utifrån de nya förutsättningar som den nya tekniken medför och inte stoppa huvudet i sanden.

– Det har lagts fler lager på löken. Den som inte hänger med på internet gör sig själv en otjänst, säger Fredrik Runsjö, informationsrådgivare på Gullers Grupp till DN.

Han menar att den som tidigare haft koll på vad som sägs i medierna behöver vidga sitt synfält. Företag och organisationer som ser internet som en möjlighet kan ha koll på vad som skrivs och själva agera proaktivt. Det blir som en alternativ marknadsföringskanal.

Gullers Grupp märker av ett ökat intresse bland företag i frågan.

– Trenden är stor nyfikenhet, fortsatt försiktighet och en vad-fan-gör-vi-attityd. Många i företagsvärlden sitter ännu i den senare fasen, säger Fredrik Runsjö till DN.

I juni drabbades Vattenfall av två incidenter vid kärnkraftverken i Brunsbüttel och Krümmel i Tyskland. Kärnkraftverken snabbstoppades och alla nödvändiga åtgärder vidtogs. Ingen av händelserna gav utslag på riskmätaren men full effekt på krismätaren.

– Allt hanterades korrekt och rapporterades självfallet till myndigheterna, men mot allmänhet och media fanns ingen öppenhet därför blev vår kris som den blev. Vårt sätt att kommunicera skapade krisen, säger Knut Leman, kommunikationsdirektör på Vattenfall i Informatörsföreningens nyhetsbrev nr 7 2007.

Det intressanta med fallet, som inte är unikt, är att det tydligt visar kommunikationens betydelse, vikten av att förstå mottagarens villkor och att den upplevda och den faktiska verkligheten kan vara två vitt skilda saker.

Peter Malmsten, medieanalytiker på omvärlds- och medieanalysföretaget Cision, skriver i sin bok Mediebilden i verkligheten (Liber 2002) om de två olika verkligheterna. Han skriver bland annat om slutsatser som medieforskaren Lennart Weibull vid Göteborgs universitet kommit fram till.

”Det gamla talesättet att om inte kartan och verkligheten överensstämmer så är det verkligheten som gäller, stämmer inte när det gäller medier. Kartan, den bild av verkligheten som medierna tecknar, är ofta starkare i människors medvetande än den objektiva sanningen, som få har sett. Som en konsekvens av det måste också företag och organisationer vara medvetna om att det är viktigt att agera både mot verkligheten och kartan, alltså medierna. Det kan vara så att det största problemet blir att hantera medierna, inte konsekvenserna av det ursprungliga problemet.” (sid. 11)

När Vattenfall förstod att kartan visade något helt annat än verkligheten var den mediala krisen redan ett faktum. Den eskalerade i samband med att Tysklands förbundskansler Angela Merkel mer eller mindre tvingades ut i rampljuset för att ge kommentarer.

Vattenfall har efter händelsen visat på handlingskraft. Kommunikationschefen och chefen för kärnkraften har fått gå. Likaså vd för Vattenfall Europé. Ett speciellt krisrum inrättades vid huvudkontoret i Berlin där ledningen fortfarande träffas varje morgon för att utvärdera och bedöma opinionsläget och aktuella händelser, skriver Informatörsföreningens nyhetsbrev.

I september inleddes en stor annonskampanj med syftet att öppna för dialog med allmänheten, via möten, internet och telefon.

Allt detta på grund av en kris som inte ens gav något utslag på riskmätaren.