Regeringen har fingrarna syltburken när de föreslår differentierad avgift till arbetslöshetsförsäkringen. De fleråriga avtalen på arbetsmarknaden undermineras. Det anser fackförbunden inom industrin i ett öppet brev till finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i senaste LO-tidningen. Visa att ni är ordentligt förbannade och fortsätt ryta.

I årets avtalsrörelse har facken avstått från att kräva kompensation för regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen. Detta utifrån den samsyn som funnits i Sverige mellan arbetsmarknadens parter och politiker och som utgör ett av fundamenten i den svenska modellen. Principen är att fack och arbetsgivare inte blandar in den ekonomiska politiken i avtalsrörelser och att politiker inte blandar sig i lönebildningen.

Men när regeringen i oktober lade fram en proposition krossas den gemensamma bilden. Regeringen vill nu att avgiften till arbetslöshetsförsäkringen ska ändras varje år utifrån hur stor arbetslösheten är inom branschen. ”Reformen påverkar lönebildningen och arbetslöshetskassornas beteende på ett sådant sätt att sysselsättningen bedöms bli varaktigt högre.” skriver regeringen i en proposition.

Industrifacken lyfter en rad problem och brister i regeringens förslag. Kontentan är att förslaget omöjliggör fleråriga avtal på arbetsmarknaden. Facken skriver bland annat:

”Arbetslöshetsavgiften ska ändras varje år. Tanken är arbetslöshetsavgiftens storlek i sin tur ska påverka lönen. Då måste förhandlingar ske oftare än i dag.”

Brevet sätter fingret på en central och fundamentalt viktig fråga på arbetsmarknaden och ställer regeringen mot väggen. Dessutom riktas strålkastarljuset från mindre angenäma frågor.

Facken gör rätt i att fortsätta markera i organisationerna och att visa omvärlden att de menar allvar och att de är ordentligt förbannade. Facken behöver fortsätta opinionsbilda med målgruppsanpassad VAD- och VARFÖR-information.