Närmare var tionde forskare vid före detta Arbetslivsinstitutet, ALI, är i dag arbetslös. Detta efter att regeringen i somras lade ned internationellt ansedda institutet i Umeå. Sammanlagt tvingades 285 forskare att gå från sina arbeten. Nästan hälften, 140 forskare, har lämnat arbetslivsforskningen helt. Det visar en undersökning som Vinnova och Forskningsrådet arbetsliv och socialvetenskap låtit göra.

Fram till i somras var Sverige ett land dit blickarna riktades när samtalen handlade om förebyggande hälsovård. ALI stod då för en tredjedel av den totala forskningen kring arbetsmiljö i Sverige. Av detta finns inget kvar i dag. Inga blickar, ingen tredjedel. I dag låter i stället Sverige högt ansedda forskare gå arbetslösa. Värdefull och unik kunskap går förlorad.

Sedan tidigare står det klart att Arbetsmiljöverket på grund av minskade anslag tvingas minska sin personalstyrka med närmare 300 personer. Verket som slimmat den administrativa verksamheten till bristningsgränsen tvingas nu sparka ut de inspektörer som ska kontrollera arbetsmiljön på våra arbetsplatser.

Kvartalskapitalismen har sedan september 2006 en plats i Rosenbad. I sin iver att sänka förmögenhets- och fastighetsskatter sparar regeringen in på både den forskning och det bevakande arbete som i längden sänker sjuktalet bland vanligt folk.

Notan för denna kortsiktighet lär komma som ett brev på posten om något år. Då är det återigen folket som får betala, i form av ökad sjukfrånvaro och höjda skatter för att finansiera den så behövliga forskningen och bevakningen av vår arbetsmiljö. Den första åtgärden blir då att utbilda kunniga forskare och inspektörer, det vill säga den kompetens som vi i dag slänger ut på gatan.

Läs också:

Littorin smajlar när Arbetsmiljöverket skär ned