På jordbruk, inom restaurangbranschen och inom byggsektorn tvingas människor att dela sina inkomster till kriminella organisationer. Det visar en ny rapport från Rikskriminalpolisen, som nu vill vidga begreppet människohandel att även omfatta tvångsarbete. Det uppger Byggnadsarbetaren. Absurt, anser centerpartiet. 

Vanligtvis förknippas begreppet människohandel med kvinnor, barn och män som tvingas sälja sina kroppar för sexuella ändamål. Men människohandel kan också innebära tvångsarbete.
– Alla former av tvångshandel med människor är olagliga. Men när det gäller tvångsarbete får vi inte in mycket information. Det handlar mer om att vi själva får söka den, säger Kajsa Wahlberg på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion till Byggnadsarbetaren.

Rikskriminalpolisen ska bland annat ha fått in uppgifter om estniska byggarbetare som arbetat i Stockholm. De har fått avtalsenliga löner på 170 kronor i timmen. Men när de rest tillbaka till Estland har de tvingats lämna större delen av lönen till kriminella organisationer. Polisen har dock inte lyckats bekräfta dessa uppgifter. Att hitta bevis är svårt och kräver enorma resurser, menar Kajsa Wahlberg. Få drabbade vågar träda fram självmant.

I förra veckan skrev Byggnads förbundsordförande Hans Tilly ett inlägg på Svenska Dagbladets Brännpunkt i just detta ämne, då med anledning av det så uppmärksammade Vaxholmsmålet. Han skrev bland annat:

 ”Många av våra utländska kolleger arbetar under slavliknande förhållanden.

De saknar ofta det allra mest grund­läggande arbetsskyddet, får inte ut sina löner, bor i utdömda lokaler och hotas av sina arbets­givare om de talar med facket ­eller med svenska myndigheter.

Detta är inget annat än utnyttjande av människor som kommer hit för att hitta sin försörjning. Jag kallar det jobbtrafficking och likställer det med annan männi­skohandel.” 

På dagens Brännpunkt går centerpartiets partisekreterare Anders Flanking till hårt angrepp mot Tilly. Han skriver bland annat:

 ”Tillys inställning är skrämmande. Att människor använder sig av EU:s fria rörlighet för tjänster, varor, personer och pengar är inte ett problem. Det är en möjlighet.” 

Han menar att Tillys – och numer även Rikskriminalpolisens – jämförelse med människohandel är absurd.

Drygt en vecka efter att EU:s domstol kom med sitt utlåtande i Vaxholmsmålet analyseras konsekvenserna. Professorer och forskare spår tuffare tider för facken. Men utlåtandet har fler dimensioner och synliggör även andra svagheter i den svenska modellen.

Nu är det fritt fram för lettiska bolag i Sverige. Lönen till de lettiska jobbarna behöver inte vara högre än svenska minimilöner. Kanske räcker det till och med att företag har lettiska kollektivavtal och följer lönenivån som finns i det. Den bedömningen gör flera EU-jurister som TT har talat med.

– Domstolen har underkänt den svenska lagstiftningen och därför är det Vilda Västern nu. Så för tillfället är det fritt fram. Bollen ligger nu hos facken, säger Jörgen Hettne, forskare i EG-rätt på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Även Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet, gör en liknande tolkning. 

Redan samma dag som utlåtandet offentliggjordes konstaterade Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, i LO-tidningen att dystrare tider är att vänta:

– Det är inte med någon större glädje jag läser domen. Förståelsen för den svenska modellen som generaladvokaten visade finns inte i den slutgiltiga domen.

Nyström ställde sig då också tveksam till att en ändring av utstationeringslagen skulle lösa problemet.

Just denna tveksamhet fick mig att reagera när LO:s jurister någon dag efter att utlåtandet presenterats ville byta strategi i de fortsatta förhandlingarna i Arbetsdomstolen i målet. Juristerna hävdar nu att företaget varit verksamt i Sverige långt före skolbygget i Vaxholm och därmed inte kan ses som ett företag som vistades tillfälligt i Sverige. Ett mycket tveksamt strategibyte, enligt min mening.

Men utlåtandet har även fler dimensioner och synliggör fler svagheter i den svenska modellen. Byggnads ordförande Hans Tilly ställde redan dagens efter utlåtande i en debattartikel i Svenska Dagbladet fyra konkreta krav till regeringen.

Ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarna behöver mer resurser för att kunna komma åt den organiserade brottsligheten inom byggsektorn. Även Arbetsmiljöverket behöver få mer resurser eftersom verket har den lagliga rätten att inspektera och stoppa byggen med livsfarliga arbetsförhållanden. Skattemyndigheten måste få rätten att göra oannonserade stickprovskontroller på Byggarbetsplatser. Dessutom behöver frågan om jobbtrafficking lyftas till EU-nivå, kräver Hans Tilly.

Samma dag pekade Dagens Industri i sin ledare på att utlåtandet kan komma att påverka samtalen mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv om ett nytt så kallat Saltsjöbadsavtal. ”Om domen underlättar eller försvårar samtalen om ett nytt huvudavtal återstår att se”, skrev tidningen.