Avståndet mellan de politiska blocken har inte varit så stor sedan Carl Bildt förlorade valet 1994. Det konstaterade DN i fredags i samband med att de presenterade den senaste opinionsundersökning som Synovate gjort på uppdrag av tidningen. Hela 57,3 procent skulle rösta på vänsterblocket om det vore val i dag jämfört med 38,7 procent på det borgerliga blocket.

 

Sedan valet förra året har de borgerliga partierna tappat 527 000 röster eller motsvarande 1 200 röster om dagen, konstaterar Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Synovate.

 – Skulle de fortsätta att tappa väljarna i den här takten skulle de vara nere i 8 – 9 procent tillsammans i nästa val, säger han till DN. 

För den klara majoritet av befolkningen som vill ha en annan regering och en annan politik är årets julklapp redan klar. Den 24 december är det nämligen bara 1 000 dagar kvar till maktskifte. Dagen efter att är vi nere på tresiffriga tal i antalet dagar innan svartstädarna kan sopa rent i Rosenbad.

EG-domstolens dom i Vaxholmskonflikten skjuts upp en vecka och faller först den 18 december, rapporterar LO-tidningen. Domstolen hänvisar till tekniska problem och försenade översättningar.

 

Målet har stor principiell betydelse och kan få konsekvenser för den svenska modellens framtid. Frågan är om den svenska modellen där arbetsmarknadens parter kommer överens om avtalens lägsta lön i kollektivavtal är förenligt med EU:s gemenskapsrätt.

I ett yttrande i våras slog EG-domstolens generaladvokat fast att Vaxholmskonflikten inte stred mot den fria rörligheten inom EU. Visserligen kan EG-domstolen komma fram till ett annat slutgiltigt beslut men det sker sällan och advokatens utlåtande sågs som en viktig fingervisning.

Bakgrunden är konflikten mellan Byggnads och Elektrikerna å ena sidan och det lettiska byggföretaget Laval å andra sidan som utspelade sig 2004-2005.

Laval vann upphandlingen av en ombyggnad av en skola i Vaxholm.

– Inte konstigt att de vann. De följer inte svenska spelregler och konkurrerar ut svenska företag genom att dumpa lönevillkor, konstaterade Byggnads och Elektrikerna.

Laval vägrade teckna svenskt kollektivavtal och förbunden vidtog stridsåtgärder.

Från lettiska sida ansåg man att stridsåtgärderna stod i strid med EU-fördragets regler om fri rörlighet för arbetskraft och för tjänster i EU-länderna.

Byggnads och Elektrikerna och övriga LO-förbund hänvisade till utstationeringsdirektivet, som slår fast det är värdlandets arbetsrätt som har företräde.

Fallet gick till Arbetsdomstolen som i sin tur passade vidare till EG-domstolen och bifogade två frågeställningar.

Dels, om det är förenligt med EU:s gemenskapsrätt att vidta stridsåtgärder för att förmå ett utländskt företag som tillfälligtvis vistas i Sverige att teckna svenskt kollektivavtal. Dels, om Lex Britannia strider mot gemenskapsrätten.

Lex Britannia är en svensk lag som tillåter stridsåtgärder för att trygga svenska avtal.