Ingen kan ha undgått EG-domstolens oväntade utlåtande i Vaxholmskonflikten i tisdags, som är ett bakslag för facken i Sverige. Men redan i måndags kom ett beslut som sätter käppar i hjulet för facken. Då var det Datainspektionen, DI, som dömde ut Byggnads behandling av personuppgifter rörande personer som inte är medlemmar i facket.

Efter att det nya byggavtalet tecknades i våras lämnades en anonym anmälan in till DI. Anmälaren ansåg att avtalet stred mot personuppgiftslagen, pul, och att Byggnads inte har rätt att kontrollera löneuppgifter på dem som inte är medlemmar.

Datainspektionen grundade sitt beslut på pul och vad som gäller enligt Europarätten.

Byggnads gör en annan tolkning och tänker överklaga beslutet.

– Kollektivavtalet omfattar alla vilket innebär att även icke medlemmar får del av kollektivavtalets fördelar. Det är därför viktigt att vi fortsätter lönegranskningen, konstaterade Hans Tilly i måndags.

De två negativa utslagen som Byggnads fått i inledningen av denna vecka drabbar inte bara det enskilda förbundet och dess medlemmar utan samtliga löntagare och fack i Sverige. Dessa två utslag tillsammans är djupt olyckliga och sätter kniven rätt i hjärtat på den svenska modellen.

Besluten riskerar, var för sig, att prispressen på arbete ökar. Fackens möjligheter att kontrollera att arbetsvillkor inte dumpas, bland annat genom att utländska arbetare utnyttjas, försvåras nu än mer.

En av de texter jag idag har fått många frågor om är ”Sagan om byggare Bob som aldrig fick chansen”. Det är naturligt – sagan väcker tankar och funderingar. Syftet är väcka samtal om frågor som ofta behandlas lite enögt i samhällsdebatten.

Vad jag vill säga med sagan om byggare Bob är att värdet av konkurrensneutralitet inte ska underskattas. Konkurrensneutralitet driver produktion, utveckling och innovationer och bidrar till att öka världens resurser – resurser som sedan kan användas till allt ifrån fattigdomsbekämpning till att höja levnadsnivån för alla.

Lösningen på våra globala utmaningar är inte att ta bort konkurrensneutraliteten i landet.

Konkurrenskritiken är inte ny, utan har återkommit i olika skepnader genom årtionden tillbaka och då framför allt från arbetsgivarorganisationer. Vad vi idag borde ha jämfört med historien är mer kunskap, fler perspektiv och bättre förståelse för hur olika fenomen påverkar varandra. Av detta drar jag slutsatsen att det är farligt att tro att världen kommer att bli en bättre plats om vi slutar utveckla varor, tjänster och utbyten mellan människor.

Konkurrensneutralitet gör faktiskt världen bättre. Inte bara för dig som köper produkterna eller tjänsterna utan för alla. En skola tillverkad av arbete från ett land som har en sämre löner än en svensk byggarbetare men som genom avtal konkurerar med lika arbetsvillkor gör stor nytta. Någon skogsägare får avsättning för sina träd, någon fabrik kan ge arbete och inkomster åt en familj som befinner sig i fattigdom, anställda på transport- och logistikföretag både i Estland och Sverige kan förbättra sin tillvaro och kommer i sin tur att kunna lägga resurser på något som är viktigt för dem.

Allmänt kan man säga att vi utsätter allt mer tjänster för konkurrens, mer varumärken och mer immateriella värden. När Svenskt Näringsliv säger att det är bra att konkurrera så menar de inte att företagen i framtiden kommer att konkurrera på lika villkor. Utan företagen i landet kommer att konkurrera med framförallt billigare tjänster genom sämre arbetsvillkor.

Dessutom: sedan mitten av 1990-talet har vi i Sverige årligen ökat våra reallöner. Det är bara att glömma nu.

När mikrovågsugnen lanserades 1947 kostade den 3 000 dollar. Det var mer än en årslön för en amerikansk arbetare. Nu kan man köpa en mikrovågsugn för 499 kronor. Svenskt Näringslivs målsättning är att denna summa nu ska motsvara en årslön för svenska arbetare.

Min poäng är: Vi lyfter inte världen vidare till nästa nivå genom att sätta konkurrensneutraliteten ur spel. Företag och konkurrensneutralitet är inte problemet, utan en del av lösningen.

PS. Ett julklappstips för den som vill läsa mer om dessa intressanta frågor är häftet ”Kollektivavtal”, utgivet av fackliga organisationer eller boken är ”Löftet” skriven av Ingemar Göransson och Anna Holmgren.