Visserligen har antalet sysselsatta ökat med 105 000 på ett år men jämfört med andra europeiska länder är Sverige en medelmåtta. Jämfört med de nordiska länderna är Sverige sämst. Det visar statistik från EU:s statistikbyrå Eurostat.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin slår sig ofta på bröstet över den sjunkande arbetslösheten. De sjunkande arbetslöshetstalen skulle enligt Littorin vara resultatet av regeringens så kallade arbetslinje.

Men att sänkta ersättningar i a-kassan, utökade karensdagar vid arbetslöshet och hårdare krav på arbetslösa skulle vara ett framgångsrecept är det många som ställt sig tveksamma till.

– Norge har haft en kraftigare ökning av arbetskraftsutbudet än Sverige, utan att ändra någonting, sade Jörgen Appelgren, chefsekonom på Nordea så sent som i augusti.

SEB:s chefsekonom, Robert Bergquist konstaterade vid samma tidpunkt:­

– Jag tror att vi hade haft en bra sysselsättningsutveckling i vilket fall som helst. 

Nu visar färsk statistik att det inte bara är Norge som har haft en bättre utveckling av sysselsättningen. Sverige hamnar på 12:e plats i en sammanställning av ökningen av antalet sysselsatta i 24 europeiska länder.

Dessa länder har Sverige framför sig:

• Lettland
• Luxemburg
• Norge
• Cypern
• Spanien
• Irland
• Italien
• Finland
• Malta
• Slovenien
• Danmark

För första gången i år minskar a-kassorna med mindre än 20 000 medlemmar under en månad. Men det är nätt och jämt. I november förlorade a-kassorna 19 088 medlemmar. Det visar färsk statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Sammanlagt har nu 383 555 medlemmar lämnat a-kassan i år.

Sett till antalet är Kommunals a-kassa den stora förloraren som tappat över 60 000 medlemmar.

Procentuellt sett är HTF en av de värst drabbade bland de större a-kassorna med en förlust på motsvarande 13 procent. Den blivande Unionsfränden Sif har klarat sig undan med knappt 8 procent, vilket är under genomsnittet för hela arbetsmarknaden som är 10 procent.

Under senaste månaden har Kommunals a-kassa minskat med över 3 000 medlemmar. HTF, IF Metall och Handels har sammanlagt förlorat närmare 4 000 medlemmar.

Facket överväger en ny taktik när Vaxholmsmålet återupptas i Arbetsdomstolen, rapporterar Sveriges Radios ekonyheter. Facket menar att Laval före skolbygget i Vaxholm varit verksamt i Sverige i så stor omfattning att företaget borde bedömas som ett svenskt bolag. Jag förstår inte varför facket väljer att byta taktik. Juristerna avlövar konflikten sin politiska tyngd och gör den till en akademisk nonsensfråga.

När konflikten i Vaxholm drog i gång 2004 var det politiskt sprängstoff. Frågan var å ena sidan om utländska arbetare kan tvingas att arbeta till lägre lön än vad svenska kollektivavtal medger. Å andra sidan gäller fri rörlighet för varor och tjänster inom EU.

Än har ingen dom fallet i målet. Arbetsdomstolen, AD, skickade ärendet vidare till EG-domstolen med två frågeställningar. Dels, om det är förenligt med EU:s gemenskapsrätt att vidta stridsåtgärder för att förmå ett utländskt företag som tillfälligtvis vistas i Sverige att teckna svenskt kollektivavtal. Dels, om Lex Britannia strider mot gemenskapsrätten.

I veckan kom så EG-domstolen med sitt utlåtande som hjälper AD att tolka gällande regelverk. Domstolens utlåtande som kom som en överraskning är ett bakslag för facken i Sverige.

När nu AD ska återuppta slutförhandlingarna för att komma med en dom är det, som jag ser det, av största vikt att facken står fast vid ståndpunkten att Laval vistades i Sverige tillfälligtvis. Annars kommer facken i Sverige inte få svar på hur AD slutgiltigt tolkar EG-domstolens utlåtande.

Blir den frågan inte slutligt prövad kommer facken inte veta vilka exakta förändringar som behöver göras i svensk lagstiftning för att liknande fall i framtiden ska kunna stoppas. Efter eventuella förändringar i utstationeringslagen, Lex Britannia och/eller avtal kommer facken återigen invaggas i tron om att vår arbetsrätt harmoniserar med EU:s direktiv.

Att nu, tre år efter konflikten och efter att Laval gått i konkurs, hävda att företaget vistats så länge i Sverige att det är att betrakta som ett svenskt företag är att förvandla en principiellt oerhört viktig fråga till en nonsensfråga av akademisk art. 

Facken får då aldrig svar på de grundläggande frågor som är centrala att få besvarade för att slutligen få veta vad som behöver göras för att löntagarna i Sverige inte ska kunna bli utkonkurrerade av utländsk arbetskraft som tillfälligtvis vistas i Sverige.