Arbetsförmedlingen gjorde fel när man anvisade småbarnsmamman Rebecka Magnusson ett jobb 140 mil hemifrån. Det anser arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Det framkom vid en diskussion i riksdagen i fredags, uppger LO-tidningen. Ministern är dock inte beredd att ändra reglerna.

Rebecka Magnusson bor i Luleå med sin tvååriga dotter och man som arbetar mycket kvällar och helger. Arbetsförmedlingen har anvisat henne en provanställning i Karlskrona och förklarat för henne att hon kan veckopendla.

Arbetsförmedlingens tuffare krav är resultatet av de åtstramningar av reglerna som den borgerliga regeringen gjorde vid halvårsskiftet. Numera ska en arbetslös vara beredd att kunna söka ett jobb utanför det egna yrket och utanför sitt närområde från och med den första arbetslösa dagen.

Trots det menar arbetsmarknadsministern att a-kassereglerna användes på ett felaktigt sätt i fallet med Rebecka Magnusson och att de inte behöver förändras. Men frågan är; om inte arbetsförmedlingens personal kan tolka gällande regelverk, vem kan då göra det?

Läs också:

Ett "förlåt" funkar inte för Rebecka Magnusson

Var inne på wikipedia i eftermiddags och som av en slump upptäckte jag att det inte fanns någon information om IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven. Jag hämtade kortfakta som finns på ifmetall.se och lade in.

Jag fastnade sedan en stund i wiki och sökte på ord med anknytning till arbetsmarknaden och upptäckte fler brister och luckor i wikipedia som du kanske kan hjälpa till med.

Bland annat behöver antalet rikstäckande kollektivavtal som IF Metall har tecknat uppdateras i och med att flera slagits samman i årets avtalsrörelse. Även den information som finns om Dagens Arbete behöver ses över.

Här är några ord som inte har någon förklaring alls:

• Strejkrätt
• Fredsplikt
• Avtalsrörelse
• Avtalsperiod
• Jämställdhetspott
• Riksavtal
• Hängavtal

Ica är solklart bäst i klassen, visar årets kundundersökning av dagligvaruhandeln gjord av Svenskt Kvalitetsindex, SKI, före köttfärsskandalen. Det stora förtroendekapital som varumärket har räddar Ica från stora förändringar i köpmönstret hos konsumenterna. Överför samma isolerade händelse till Lidl, som ligger i botten på samma undersökning och matkedjan hade troligen fått lägga ned sin verksamhet i Sverige.

När den stora kedjan avslöjas med att fuska med kvaliteten på maten får det stort genomslag av flera olika anledningar. Ica står för cirka 50 procent av omsättningen i svensk mathandel. Varumärket berör således direkt en stor del av svenska befolkningen.

Det faktum att fyra stora Ica-butiker, som alla haft bra klirr i kassan och där ägarna kan leva en minst sagt gott liv på inkomsterna från sina butiker, hjälper Uppdrag Granskning att bygga upp ett dramaturgiskt David mot Goliat, där den store girige ägaren lurar den ovetande konsumenten. Det hade inte varit lika lätt att spela upp samma scen för tevetittaren om det handlade om jourbutiken som dessutom nätt och jämt gick runt.

Ica hanterar krisen bra. Ledning och handlare följer krisen kommunikativa ledord öppenhet, ärlighet och handlingskraft. Det minimerar krisen.

Nu ger också den mångåriga reklamen med Ica-Stig & Co avkastning. Syftet med denna reklamsåpa har knappast varit att informera tevetittaren om priset på veckans annonsvaror utan att bygga en personlig relation.

För konsumenten är det svårare att säga upp bekantskapen med ett varumärke som man har en personlig relation med. Det märks också i de undersökningar som droppar in kring hur konsumenterna tänker. Få säger sig beredda att stänga dörren till Ica.