Låt avtalen löpa ut vid olika tidpunkter och plocka av industrin lönebildningens ledartröja. Det anser två ekonomer som arbetat fram rapporten Lönebildning i förändring – ett arbetsgivarperspektiv på uppdrag av Almega. Ett inskränkt förslag som försvagar facket, anser jag.

 

Det är Jan Herin, tidigare chefsekonom på Svenska arbetsgivarföreningen och Ulf Jakobsson, tidigare chef för Industrins utredningsinstitut, som föreslår en ny modell för lönebildningen i Sverige. De menar att stora delar av tjänstesektorn numera är konkurrensutsatt. Skillnaderna mellan branscherna blir dessutom allt större.

 

De båda ekonomerna föreslår olika utlöpningstider för avtalen inom olika branscher. De får medhåll från Jonas Milton, vd för Almega.

– Jag börjar svänga och tror att vi behöver olika normer i olika branscher, säger han i LO-tidningens nätupplaga.

 

Ulf Jakobsson säger i samma artikel:

– I princip behövs inga andra mål för lönebildningen än inflationsmålen. Arbetsgivarnas strategi för att nå dit kan vara att sprida ut avtalsförhandlingarna över tiden.

 

Resonemanget känns både enögt och verklighetsfrånvänt. Att bara låta inflationen styra lönebildningen utan att ta hänsyn till vad som händer i resten av omvärlden är direkt oansvarigt.

 

Rimligen slår olika löptider för olika branscher mot den fackliga förhandlingsstyrkan i allmänhet och mot de mindre och sämre organiserade facken i synnerhet.

Förra veckan haglade ytterligare försämringar över a-kassan. Det står nu klart att regeringen begränsar antalet ersättningsdagar för deltidsarbetslösa, avgiften till a-kassan blir differentierad och att beslutet om att a-kassorna ska driva in obetalda avgifter står fast.

När Lucia i förra veckan lyste upp Sverige stod regeringen i vägen och en dunkel skugga föll över arbetsmarknaden. Det står nu klart att från och med den 7 april har deltidsarbetslösa endast rätt till 75 ersättningsdagar från a-kassan mot dagens 300 dagar. Beslutet ska gälla både regelbundet och mer oregelbundet deltidsarbete för timanställningar.

Riksdagen beslutade också om differentierad a–kasseavgift, trots tuff kritik från fackförbunden inom industrin, som bland annat vänt sig mot att politikerna blandar sig i löneutrymmet.

 

I förra veckan lyfte IF Metall Göteborg fallet Tuyen Nguyen som efter en visstidsanställning såg sin inkomst sjunka från 18 800 kronor till 4 224 kronor i månaden på grund nya tuffare regler i a-kassan. När arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin fick chansen att kommentera, sopade han henne under mattan till förmån för den välansade statistiken.

 

Det står nu också klart att regeringen inte tänker riva upp beslutet om att a–kassorna ska driva in obetalda avgifter till staten. Många löntagare har struntat i att betala avgiften till a-kassan sedan den höjdes vid årsskiftet. Nyligen slog Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, fast att a-kassorna inte får anlita inkassoföretag för att driva in avgifterna.

– Ungdomarna är individualister, men som på sitt sätt är intresserade av att bidra till ett allmänt väl, säger Hans Björkman, förbundsekonom på Sif, till LO-tidningen med anledning av att 170 000 medlemmar inom LO och TCO har lämnat facken i år.

 

Hans Björkmans recept för att värva fler unga är bland annat att ge mer individuellt stöd och använda internet bättre.

 

Han vill se fackligt förtroendevalda som skriver texter till Wikipedia, som både informerar om arbetsmarknaden och visar på nyttan av medlemskapet.

 

Hans Björkman konstaterade för två år sedan i sin doktorsavhandling "Learning from Members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions" att västvärldens fackförbund står inför en enorm utmaning. Åldrande befolkningar resulterar i minskande medlemstal. De som lämnar arbetsmarknaden ersätts av färre, men bättre utbildad, personal.

 

Det är en överlevnadsfråga för facken att kunna attrahera dessa unga välutbildade personer. Fackliga strategier måste därför anpassas efter intressen och behov hos de presumtiva medlemmarna.

– Strategisk positionering syftar till att långsiktigt profilera organisationen med utgångspunkt från medlemmarnas behov och i förhållande till konkurrenter. Tjänsteinnovation syftar till att utforma tjänster som gör det möjligt att vinna och bibehålla medlemmar. Dessa båda områden är centrala för de fackliga organisationerna, konstaterade Hans Björkman då. 

Regeringens politik får löntagare att överge facket. Facken satsar nu mångmiljoner i kampanjer för att vända de vikande medlemssiffrorna. De strategiska vägval som facken ställs inför väljer man att tackla på olika sätt. Kampanjerna kan antingen riktas in på:

 

1 att behålla de medlemmar förbunden har

2 att rekrytera nya medlemmar

3 att både behålla och rekrytera nya medlemmar

Om målet är att behålla nuvarande medlemmar ska fokus på alla insatser liksom mätbara mål ligga vid att ta hand om nuvarande medlemmar på bästa sätt. Antalet nya medlemmar blir här underordnat.

 

Tvärtom blir det vid punkt 2. Det som räknas är hur många nya medlemmar som rekryteras och det är också hit alla resurser ska gå.

 

Teoretiskt är den bästa vägen givetvis att satsa på att både behålla och rekrytera medlemmar men det också den väg som ställer störst krav på organisationen. De mätbara målen sätts utifrån hur många medlemmar organisationen ska ha - om de rekryteras eller behålls är underordnat.

 

LO presenterade i början av oktober rapporten ”LO – förbund i samverkan” som ska behandlas på LO-kongressen nästa år. Här ringar LO bland annat in arbetet med att värva fler medlemmar som ett centralt kärnfackligt område.

 

LO-förbundet IF Metall beslutade i mitten av november att satsa sammanlagt 30 miljoner kronor under två år på rekrytering.

 

TCO-förbunden satsar 40 miljoner kronor under två år i projektet Facketförändras.nu som har målsättningen att ”att förändra bilden av de fackliga organisationerna och synliggöra värdet av ett fackligt medlemskap, för framför allt unga och välutbildade.”

 

Även om målet utifrån denna aspekt är något svårtolkad blir nu slutsatsen ändå att den framför allt riktar in sig på att rekrytera nya medlemmar.

Läs också:

Om budskap, formulering, ord och avstånd

Nästan 170 000 medlemmar har facken inom LO och TCO tappat hittills i år. Det blev resultatet av dem sammanställning som LO-tidningen presenterade i veckan.

 

LO-tidningens siffror visar att TCO-förbunden har tappat över 45 000 personer eller motsvarande 4 procent. LO:s styrelse satte ifjol upp målet att antalet medlemmar skulle öka med 3 procent under 2007. LO-förbunden har dock hittills i år förlorat drygt 120 000 personer eller motsvarande 7 procent.

 

Det krävs ingen djuplodande analys för att ringa in orsaken som rimligen är regeringens politik som under året inneburit försämrade villkor i a-kassan och dyrare medlemskap till både fack och a-kassa.

På tisdag ska Riksbankens sex vice män vandra till styrräntans krubba och avgöra dess framtid. Men att se bland stjärnorna efter råd hur de ska vandra kan lätt skapa förvirring. Många stjärnor ger helt olika signaler.

 

SBAB:s stjärnor menar i sin senaste prognos att Riksbanken ska fortsätta att höja styrräntan upp till 4,5 procent. SEB ser i sin kristallkula att styrräntan i slutet av nästa år ligger på 3,75 procent.

 

Nyligen slog Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster fast att svackan som världsekonomin upplever är tillfällig. Han menar att nedgången i framför allt USA blir kortlivad historia och att den svenska tillväxten tar fart framåt 2009 igen.

 

Andra stjärnor menar att konjunkturnedgången i Sverige blir långvarigare än så och spår att den årliga tillväxten växlar ned från 4 till cirka 2 procent. Lägre tillväxt brukar betyda lägre styrränta.

 

Å andra sidan räknar stjärnorna hos Handelns Utredningsinstitut, HUI, med att den ekonomiska världsoron ger avtryck i svensk ekonomi. Ändå spår de att handeln fortsätter växa. I år räknar institutet med en tillväxt på 6,7 procent, vilket är den högsta tillväxten sedan 1990. De nästkommande två åren växer försäljningen med 5 procent respektive 4 procent, vilket ändå räknas som en stark tillväxt.

 

I år har en stor del av befolkningen fått ta del av skattesänkningar samtidigt som facken har förhandlat fram löneökningar. Sammantaget ökar svenskarnas disponibla inkomst med 5 procent i år. Även de närmaste åren är sänkta skatter och höjda löner att vänta.

 

Samtidigt har flera fackförbund däribland IF Metall höjt ett varnade finger i veckan. Inflationen har på kort tid stuckit iväg till 3,3 procent. Förståsigpåare menar att inflationen fortsätter stiga till 3,5 procent. Det betyder i så fall skulle att industriarbetarnas nytecknade löneavtal som i snitt ger 3,2 procent per år äts upp av inflationen. Facken kan då tvingas att säga upp avtalen och kalla till nya förhandlingar.

 

För Riksbankschefen Stefan Ingves återstår bara en sak att göra; damma av Ulf Lundells platta Det goda livet från 1987, vrida på högsta volym och sätta på spåret Skyll på stjärnorna – skyll inte på mig.

I går morse diskuterade den moderate ordföranden i socialförsäkringsutskottet Gunnar Axén och ordförande i Försäkringskassan Inger Efraimsson hennes avgång i TV4 tv-soffa. Medan Efraimsson intog rollen som den mogna mysmamman högg Axén på allt.

 

Efter ett tips tittade jag i eftermiddags på den diskussion som utspelade sig igår morse i TV4-soffan. Det hela kan sammanfattas med ett ord; dissonans.

 

Medan Inger Efraimsson försökte hålla diskussion på en saklig nivå högg Gunnar Axén till med direkta personangrepp som till och med fick programledaren att studsa till i soffan.

 

Det sägs att hur du säger någonting är 3-5 gånger viktigare än vad du säger. Men eftersom Gunnar Axén går bet på både vad och hur han väljer att framföra sitt budskap spelar det ingen större roll. 

Handels ska anställa alla förtroendevalda som arbetar fackligt utanför arbetsplatsen mer än en dag i veckan. Detta för att de annars riskerar att förlora i a-kassa i händelse av arbetslöshet. Det är innebörden i de nya rekommendationer som Handels ledning antagit, skriver Handelsnytt.

 

För en dryg månad berättade Handelsnytt om de svårigheter som uppstått efter att regeringen förändrat beräkningsmodellen för ersättning i a-kassan. Den tidigare modellen innebar att om du arbetade mer än 1 400 timmar på årsbasis betraktades det som heltid, det vill säga 40 timmar i veckan.

 

Den nuvarande modellen beräknar din rätt till ersättning timme för timme. Har du varit sjuk eller frånvarande för vård av barn eller ledig för fackligt arbete utanför arbetsplatsen dras motsvarande timmar av från ditt intjänandeunderlag.

Handelsnytt lyfte i november fram Jane Larzon som arbetar heltid på ABF. Som ordförande för Handels avdelning i Trollhättan jobbar hon med sitt fackliga förtroendeuppdrag ungefär halvtid och tar då tjänstledig från ABF. Ersättningen för det fackliga arbetet står avdelningen för.

– Om det skulle vara så att jag blir arbetslös så blir det inte många timmar att stämpla på. Jag har ju inte arbetat heltid, konstaterade hon då.

 

Nu har Handels tagit fram rekommendationer för hur deras avdelningar ska hantera anställningsförhållandena.

                         

Det finns dock frågetecken kring rekommendationerna som Handelsnytt pekar på. Lagen om anställningsskydd, las, ger den som arbetat på visstidsanställning i mer än två år rätt till en tillsvidareanställning. Många förtroendevalda har uppdrag mer än två år. Det innebär att om de efter några år inte skulle bli omvalda till förtroendeuppdraget kvarstår anställningen hos Handels.