När Tuyen Nguyen visstidsanställning vid DA Elektronik upphörde sjönk hennes inkomst från 18 800 kronor till 4 224 kronor i månaden. Ersättningen från a-kassan motsvarar 22 procent av hennes tidigare lön.

– Jag känner mig ledsen, besviken och lurad, säger hon till IF Metall Göteborg.

Tuyen Nguyen blev under torsdagen ett fall för riksdagens kammare* när riksdagsledamoten Tomas Eneroth ifrågasatte regeringens hårdhänta politik. Han var djupt bekymrad:

– Tuyen är inte ensam. Beräkningar från riksdagens utredningstjänst visar att vid en inkomst på 25 000 kronor i månaden hamnar ersättningen från a-kassan på en nivå som motsvarar 50 procent.

Arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin viftade bort det hela. Han vägrade att kommentera den enskilda människans vardag och villkor. Han gladdes istället åt regeringens välpolerade statistik.

Sedan årsskiftet har listan på regeringens åtstramningar av a-kassan hunnit växa sig lång. Nu börjar den vinande piskans politik få efterverkningar i människors vardag – trots rådande högkonjunktur.

Tuyen Nguyen är en av dem som fått smaka på regeringens beska droppar. Till IF Metall Göteborg säger hon uppgivet:

– Min sambo har arbete, annars vet jag inte hur det hade gått. Det här räcker inte ens till hyran.

* För att se debatten klicka på länken och sedan på rubriken Tal som matchar sökningen.

Inflationen har på kort tid stigit till 3,3 procent. Prognosmakarnas pilar pekar fortsatt uppåt och inflationen riskerar att förvandla löntagarnas löneökningar till luft.

– Det är oroväckande att inflationstakten går upp så snabbt. Vi ska ha fortsatta reallöneökningar, säger IF Metalls ordförande Stefan Löfven till TT.

Så sent som i fredags skrev fackförbunden inom industrin ett öppet brev till finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Brevet innehöll vass kritik av att regeringens planer på att differentiera avgiften till arbetslöshetsförsäkringen.

Facken menar bland annat att det underminerar fleråriga avtal eftersom avgiften till försäkringen ska bestämmas årligen och därmed också blir en faktor som påverkar löneökningarna.

Facken poängterar att man avstod från att kräva kompensation för regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen i årets avtalsrörelse. Detta med utgångspunkt från den samsyn som funnits mellan arbetsmarknadens parter och politiker om att parterna tar hand om lönebildningen och att politikerna ansvarar den ekonomiska politiken. Regeringens förslag om differentierad avgift är ett klart avsteg från denna kodex.

Löneavtalen ger i snitt 3,2 procent per år under avtalsperioden. I slutet av sommaren måste förbunden ta ett avgörande beslut om de tänker säga upp sista avtalsåret.

Hot om löneavdrag och en uppmaning om att vädra arbetshandskarna tillsammans med kalsongerna. Det fick skiftarbetarna vid Supplier Partner i Göteborg i svar när de bad företaget om nya handskar varje dag.

– Det här är fullständigt oacceptabelt, säger Mattias Jonsson, ombudsman i IF Metall Göteborg.

Avdelningen begär nu förhandling, enligt förbundsavdelningens hemsida.

Den dåliga arbetsmiljön vid Supplier Partner gör att handskarna är för skiftarbetarna är dyngsura av olja redan efter ett par timmar.

När anställda begärde att få tillgång till nya handskar oftare svarade företagsledningen med att konstatera att om inte produktionen håller takten genomförs löneavdrag.

Efter att de anställda ytterligare en gång begärt att få nya handskar svarar företaget skriftligt:

Byggnads varslar det rumänska bolaget SC Chrystis om blockad. Detta efter att företaget vägrar teckna svenskt kollektivavtal i samband med ett bygge i Göteborg. 

Det är det svenska byggbolaget Bo Trygg bostäder som anlitat det rumänska företaget vid en byggarbetsplats på Hisingen i Göteborg.

Sedan i oktober har Byggnads avdelning i Göteborg uppvaktat företaget för att få dem att underteckna ett kollektivavtal för de 18 rumänska arbetarna men utan resultat.

Blockaden träder i kraft den 28 december, om inte det rumänska bolaget S C Chrystis har tecknat kollektivavtal innan dess.

Läs också:

EG-domstolen gav klartecken till finsk sjömannastrejk

Domen mot den svenska modellens strejkrätt försenad en vecka

I dag valde Inger Efraimsson att kliva av posten som ordförande i Försäkringskassan. Det kanske inte är så överraskande att den tidigare ordföranden i SKTF har svårt att förlika sig med den nu förda politiken. Sättet regeringen väljer att sköta – eller snarare inte sköta – hennes avgång förvånar desto mer.

Inger Efraimsson försökte redan för en månad sedan kontakta socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson för att förklara situationen, uppger hon till LO-tidningen.

Vidare säger hon:

– Men varken ministern eller statssekreteraren ringde tillbaka så då skrev jag ett brev. Men ingen svarade på det heller. Först när jag pratade med TCO:s Sture Nord tyckte han att det var en nyhet för TCO-tidningen som kommer ut på fredag.

Vid pressträffen som socialförsäkringsministern höll under eftermiddagen ”beklagade” hon att Inger Efraimsson inte lyckats nå henne.  

Cristina Husmark Pehrsson behöver uppenbarligen en telefon som det inte bara går att ta emot samtal, utan även ringa från.

Regeringen utser imorgon Erik Åsbrink till Inger Efraimssons efterträdare.

EG-domstolen ger det finska sjömannafacket rätt i att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram ett finländskt kollektivavtal när Viking Line flaggade ut färjan Rosella till sitt dotterbolag i Estland. Nationell domstol i Finland ska nu avgöra om stridsåtgärderna var proportionerliga. Det står klart sedan domen i Viking Line-målet offentliggjordes i går.

Målet kan jämföras med det i Vaxholm där dom faller i nästa vecka. Det svenska målet handlar om att Byggnads tvingade lettiska byggnadsarbetare att åka hem.

Det finns dock skillnader i målen; det finska handlar om etableringsfrihet, Viking Line ville etablera sig i Estland. I Vaxholm handlade konflikten i grunden om vad EU:s rörelsefrihet innebär. De lettiska byggföretaget ville jobba i Sverige utan att behöva rätta sig efter svenska kollektivavtal.

Domen i Vaxholmsmålet kommer den 18 december.

Läs också:

Domen mot den svenska modellens strejkrätt försenad en vecka

Även Coop och Axfood har fuskat med bästföredatum på köttfärsen. På Scan är lagren nu fulla med malt kött som man inte vet var man ska göra av, rapporterade SVT:s Aktuellt i går kväll. För leverantörerna kan butikkedjornas fusk bli en dyrköpt affär.

När Uppdrag Gransknings avslöjade snusket med köttfärsen sjönk Ica-aktien Hakon Invest som en gråsten på Stockholmsbörsen. I går steg den med över 5 procent.

Bilden av att konsumenten framför allt överger köttfärsen som produkt och inte Ica blir allt mer tydlig. Gårdagens avslöjande att även andra butikskedjor har fuskat med datummärkningen förstärker den tendensen, vilket givetvis är positivt för varumärket Ica.

Fortsätter Ica att spela korten rätt och inga nya konstigheter avslöjas är hela köttfärsskandalen ett minne blott efter julhelgen – för butikerna. För leverantörerna tar det rimligen längre tid att falla tillbaka i de gamla hjulspåren. För många mindre leverantörer kan historien till och med innebära slutet när allt fler butiker går över till centralt paketerad färs för att stärka trovärdigheten mot kund.

Och jag upprepar; om samma skandal hade avslöjats på Lidl hade det inneburit dödsdomen för den tyska matkedjan på den svenska marknaden.

Läs även:

Varumärket Ica för starkt för att ta stor skada av köttfärspaket

I slutet av förra veckan var närmare 150 000 personer öppet arbetslösa. Det är en minskning med drygt 20 000 personer jämfört med samma vecka i fjol, visar färska siffror från Arbetsmarknadsverket, Ams. Men verket spår nu att arbetslösheten ökar under andra halvåret nästa år.

Den goda konjunkturen gör arbetsmarknaden till ett självspelande piano där lediga jobb fylls av sig själva och vakanstiderna är mycket korta, konstaterar LO-tidningens chefredaktör Tommy Öberg i en analys.

Trots det ökar antalet personer som tvingas söka socialbidrag, visar en kartläggning som SVT:s Aktuellt har gjort. Människor som står långt från arbetsmarknaden får inte det stöd som behövs utan dessa människor lämnas i stället därhän. Utanförskapet växer i Sverige mitt under brinnande högkonjunktur.

Ams spår i sin prognos att arbetslösheten stiger under senare delen av 2008. I sämre tider brukar den svenska modellens arbetsmarknadspolitik ge ökade resurser åt utbildning och åtgärder. Men några sådana tankar har inte regeringen utan snarare tvärtom, ytterligare åtstramningar är planerade, konstaterar både Tommy Öberg och Svd:s Anna Danielsson.

Frågan är om de nya siffrorna från Ams får regeringen att tänka om. Regeringen har som uttalat mål att minska utanförskapet. Börjar den totala arbetslösheten att stiga utan att resurser skjuts till får regeringen ytterligare bekymmer med en redan ljummen opinion.

Regeringen kan då räkna med kritik, inte bara från väljare, utan även från kommuner. I år har cirka 370 000 personer lämnat a-kassan till följd av regeringens politik. För dessa personer återstår vid arbetslöshet socialbidrag – en kostnad kommunerna betalar.