Den som är arbetslös i dagens svenska modell får det allt tuffare. Jämfört med ett år sedan har arbetslösa igenomsnitt 40 kronor mindre i ersättning per dag visar statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Det motsvarar närmare 900 kronor i månaden. I juli var ersättningen i snitt 11 880 kronor – före skatt. I början av veckan fick statsministern grönt ljus från flera instanser för ytterligare sänkta skatter – till de som jobbar – på i storleksordningen 10 miljarder kronor.

Politik gör skillnad i människors vardag, brukar det heta. Arbetslösa kan med största sannolikhet intyga att så är fallet. Vardagen har blivit hårdare, knaprare. I dag får en arbetslös i genomsnitt cirka 8 300 kronor efter skatt att leva på.

Även den som tidigare betalade skatt på sina rikedomar kan antagligen vidimera att politik visst gör skillnad. Men då handlar det inte om några 900 kronor lägre i månaden. I många fall blir de månatliga beloppen både fem- och sexsiffriga.

Ett tydligt exempel på effekterna av skattesänkningar var när TV4:s Nyheterna i våras åskådliggjorde detta med styrelseproffset Sverker Martin Lööf som samtaget minskat sin skatt i år med mer än vad en butiksanställd har i årslön.

Nu står ytterligare en skattesänkning för dörren. Då tänker jag inte på den på senaste tiden så hett omdebatterade fastighetsskatten, utan andra steget i jobbavdraget. Värde cirka 10 miljarder kronor.

För arbetslösa väntar också förändringar. Från och med den 1 oktober samordnas ersättningen i a-kassan med aktivitetsstödet. Följden blir att en arbetssökande även under pågående aktivitet förbrukar sina ersättningsdagar.

Politik gör skillnad. Denna politik skapar även skillnader.

Först drar han ned anslagen till Arbetsmiljöverket med cirka 50 miljoner. Sedan lägger han ned ett institut – Arbetslivsinstitutet – vars forskare och resultat var erkända över hela Europa. Nu slätas allt över med ett klistermärke till de arbetsgivare som har bra arbetsmiljö. Frågan är vem som ska kontrollera det, arbetsmiljöinspektörerna är ju bortjagade från sin arbetsplats.

Det är en diger meritlista som arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin kan visa upp så här ett knappt år på posten.

Här finns bland annat:

• försämrad a-kassa som dessutom blivit dyrare och svårare att kvala in till
• lunch till årets arbetare
• Arbetslivsinstitutet nedlagt
• minskat anslag till Arbetsmiljöverket

Och så i dag bjuder ministern in forskare och arbetsmarknadens parter till samtal om hur framtidens arbete med arbetsmiljön ska skötas.

Idén i sig är kanske inte så dum. Flera fackförbund har varit inne på snarlika tankegångar.

Men Sveriges arbetsmarknadsminister blir pinsam när han först avlövar det arbetsmiljöarbete som har bedrivits på arbetsmarknaden för att sedan komma med en smiley-kampanj. Det håller inte Littorin. Du har ingen trovärdighet i frågan.

Undrar just hur han har tänkt med kampanjen. Kanske är det så att klistermärkena ska sättas över de som vågar öppna munnen på arbetsplatserna. Arbetsmiljön blir ju i alla fall lugnare och tystare.

Men hans klistermärken ligger kanske i linje med vad man kan förvänta sig av en man med sviktande minne som har studerat MBA, Master of Business Administration, i USA.

I går kom den så, fakturan som bekräftar att min dotter numera prenumererar på Bamse. En perfekt tidning för en tvååring som precis har lärt sig att göra sina behov på pottan. Men nu verkar det som om hon får klara av att göra det hon ska utan Bamses sällskap. Tidningsutgivarna (TU) utvidgar sitt varsel och stänger ute journalisterna på 200 tidningar och tidskrifter samt några serietidningar, varav Bamse är en av dem.

Skyttegravarna mellan journalisterna och arbetsgivarna blir nu allt djupare. Pansarvagnarna körs fram. Hjälmar plockas fram och dammas av. Den 31 augusti råder mer eller mindre fullt krig på tidningsmarknaden mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna.

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén vittnar om ett allt hårdare klimat mellan parterna.

– De enda som har visat någon kompromissvilja under processen är vi, säger hon till Svd Näringsliv i dag.

Arbetsgivarna vägrar att öppna plånboken för de journalister som har 15 års branschvana och som i dag har en lägre månadslön än 25 000 kronor, eller ens diskutera frågan. Det är snålt och kortsiktigt att inte vilja premiera kunskap som baseras på ett och ett halvt decennium erfarenhet.

 Sent i går kväll utvidgade TU sitt varsel från i måndags. Varslet innebär att cirka 4 000 journalister på de tidningar som omfattas av Journalistförbundet konfliktåtgärder nu lockoutas på sina lediga dagar, oftast lördagar och söndagar. Det betyder att det görs avdrag på månadslönen för dessa dagar.

Syftet är att på största möjliga vis straffa journalisterna utan att det ska drabba tidningsläsarna. Enligt Journalistförbundet har cirka 30 procent av journalisterna med 15 års erfarenhet en månadslön under 25 000 kronor. Det säger visserligen inte hur mycket under de ligger, men däremot att de är många och att det krävs en rejäl kur med dunderhonung för att komma tillrätta med villkoren för de lägst avlönade.  

Så kom igen journalister! Min dotter klarar sig med ett gammalt nummer av Bamse.

Läs tidigare inlägg i samma ämne:

Snart råder fullskaligt krig på arbetsmarknad för tidningar

Journalister stängs ute från jobbet

Stå på er journalister, ni har mitt fulla stöd 

I dag svarar Journalistförbundet på det varsel om lockout som Tidningsutgivarna lade i går. Arbetsgivarnas varsel var i sin tur ett svar på den arbetstidsblockad som trädde i kraft i fredags och som berör cirka 2 200 journalister. Med de utökade stridsåtgärderna som på flera tidningar innebär total arbetsnedläggelse hoppas journalisterna kunna tvinga arbetsgivarna till förhandlingsbordet.

Dagarna går. Ytterligare ett streck kan dras efter de andra 142 strecken som symboliserar de dagar journalisterna varit utan nytt kollektivavtal. Journalistförbundets högst rimliga krav om att journalister med 15 års erfarenhet ska ha en månadslön på minst 25 000 kronor har hittills inte fått något gehör.

De varsel som lades i dag är långtgående och innebär bland annat förbud mot att lägga ut material på webben och förbud mot hantering av annonser samt annonssidor.

Varslet omfattar i princip alla medlemsföretag i Tidningsutgivarna.

Samtidigt lades ett ytterligare varsel mot samtliga arbetsplatser inom Ander-koncernen, Herenco-koncernen samt Sundsvalls Tidning och Östgöta Correspondenten. Detta varsel innebär förbud mot allt arbete, det vill säga strejk.

 – Vi ber om förståelse för att vi inte i detalj kan kommentera de strategier som ligger bakom våra varsel, men varje åtgärd syftar naturligtvis till att få till stånd ett avtal, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén. 

Det kan dock inte vara någon slump att de båda koncernerna vars tidningsanställda toppar låglöneligan blir utvalda för en total arbetsnedläggelse.

Det är rimligen här man har störst sympatier bland sina egna medlemmar för sin låglönesatsning. Det också här man kan plocka fram de bra ”offren” som tjänar tillräckligt dåligt för att du och jag ska tycka synd om dem. Ett bra val, med andra ord.

Varslen träder i kraft samma dag som det varsel som arbetsgivarna lade i går, nämligen den 30 augusti.

Läs tidigare artiklar:

Journalister stängs ute från jobbet

Stå på er journalister, ni har mitt fulla stöd

HM hamnar i topp när ett flera europeiska konsumenttidningar tillsammans gick igenom 35 klädkedjors miljö- och etikarbete. I Sverige publiceras nyheten i tidningen Råd & Rön. HM:s satsning på Corporate Social Responsibility, CSR, lär rendera i spaltkilometrar av god PR.

HM har lärt sig av läxan från mitten av 1990-talet när varumärket släpades i rejält i rännstenen då det avslöjats att barn och kvinnor utnyttjades för att klädkedjan skulle kunna sälja kläder billigt till oss konsumenter i väst.

I början av 2000-talet kom Aftonbladet med nya påståenden om missförhållanden vid flera fabriker som tillverkade kläder åt HM. Men historien blev mest pinsam för Aftonbladet och tidningens chefredaktör Anders Gerdin som tvingades att krypa till korset och be om ursäkt. Det visade sig att tidningen inte kunde verifiera de uppgifter som man publicerat i en rad artiklar.

Nu får alltså HM åter publicitet för arbetsvillkoren för de som tillverkar kläderna. Denna gång är det positiva skriverier. Uppmärksamheten kring HM och deras arbete för rimligare arbetsvillkor och en hållbar utveckling lär inte stanna innanför Sveriges gränser.

Undersökningen är gjord av genom ett samarbete mellan flera europeiska konsumenttidningar.

I Sverige har Råd & Rön ett starkt förtroende hos oss konsumenter. Att få någon annan att tala för din sak kallas PR. När nu tidningar och nyhetsuppläsare i radio och tv delger oss konsumenter innehållet resulterar detta i många PR-poäng till HM.

Man behöver inte vara någon större matematiker för att kunna räkna ut vad den publicitet som undersökningen innebär för HM:s klädförsäljning. Många är vi svenskar som med gott samvete kommer handla nästa tröja i någon av Stefan Perssons butiker.

HM hade aldrig kunnat göra eller publicera samma undersökning och få lika mycket uppmärksamhet med samma trovärdighet som Råd & Rön.

Men HM hade aldrig kunnat hamna överst på listan om man inte gör ett bra arbete.

– Visst finns det saker som man kan ha synpunkter på men i det stora hela gör HM ett gott arbete, säger Stina Isaksson, internationellt ansvarig på fackförbundet Handels.

Och det bästa av allt är att de som tillverkar kläder åt HM nu har fått rimligare arbetsvillkor. Publiciteten kommer också tvinga andra klädkedjor in i ett minst lika bra arbete för att kunna återupprätta sin trovärdighet hos kunderna. Det är väl slutligen det som kallas konsumentmakt.

I dag svarar Tidningsutgivarna på Journalistförbundets arbetstidsblockad som trädde i kraft i fredags. Svaret lyder lockout från och med den 30 augusti för de journalister som Journalistförbundet tagit ut i stridsåtgärder. Arbetsgivarna lastar journalisterna för den uppkomna situationen. Men faktum kvarstår: Det är rimligt att de som har 15 års erfarenhet garanteras en månadslön på 25 000 kronor.

Den 31 mars i år löpte avtalet mellan Tidningsutgivarna och Journalistförbundet ut. Sedan dess har både påsk, midsommar och semester passerat. Det finns fortfarande inget nytt avtal.

Journalisterna har kämpat idogt med att försöka få upp lönen för de lägsta betalda med lång erfarenhet. Trots det har de inte fått se någon satsning på lägsta löner utan bara fått skriva om den – inom alla andra branscher som hittills tecknat avtal i år.

I dag är det 142 dagar sedan avtalet löpte ut. Arbetsgivarna ger journalisterna skulden för ”den uppkomna situationen” som Tidningsutgivarnas ordförande Pär Fagerström uttrycker sig i ett pressmeddelande. Han säger att deras varsel har ett enda avsikt:

– Vårt syfte att förmå Journalistförbundet att dra tillbaka sina konfliktåtgärder och medverka till att skapa realistiska förutsättningar för medlarna att åter dra igång förhandlingarna om ett avtal.

”De realistiska förutsättningarna” har funnits ända sedan avtalet löpte ut. Det verkar inte ha påverkat viljan till att sluta rimliga avtal nämnvärt.

Jag hoppas att journalisterna orkar ta fajten så att de får skriva om rimliga arbetsvillkor – även för dem själva.

Läs tidigare inlägg:

Stå på er journalister, ni har mitt fulla stöd

Mer än var tionde malmöbo kan tänka sig att lägga sin röst på sverigedemokraterna om det vore val i dag. Det visar Sifos senaste opinionsundersökning som publicerades i Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet i går. För riket som helhet får partiet 3,7 procent, vilket är det högsta stödet hittills.

Sverigedemokraterna fortsätter att växa sig allt starkare hos väljarkåren. Efter förra årets valframgångar får partiet numera pengar från skattebetalarna för att bedriva sitt arbete. En kartläggning som Svenska Dagbladet gjorde i slutet av september förra året visar att partiet fram till nästa val 2010 kan kamma hem minst 45 miljoner kronor.

Utöver det får man 2010 också tryckningen och distributionen av sina valsedlar betald av skattebetalarna. Bara det stödet är värt minst 600 000 kronor.

Partiet som i förra valrörelsen satsade ungefär 7,5 miljoner kronor på att vinna sympatier kan i nästa val satsa lika mycket som vänsterpartiet och miljöpartiet.

Om partiet når framgång i valet till EU-parlamentet 2009 finns ytterligare en inkomstkälla.

Svenska Dagbladets kartläggning visar att partistödet varierar från kommun till kommun. I lilla Ödeshög ger sverigedemokraternas mandat endast 18 000 kronor fram till nästa val.

Däremot i Region Skåne där partiet har tio mandat får partiet sammanlagt cirka 11 miljoner kronor. Det är också här som partiet nu vinner störst förtroende hos väljarna.

I Malmö får partiet hela 11,5 procent, vilket betyder endast en halv procentenhet under för att ta ett riksdagsmandat i Malmövalkretsen. I Blekinge och Skåne, utan Malmö, får partiet stöd av 7,7 procent av väljarna.

Tugget på partiets hemsida om ”skendemokrati” och ett parti som vill ”stärka nationalkänslan” och som ”värnar västerlandets kristna etik” tror jag inte drar några större skaror bland väljarkåren. Men det är inte heller där väljarna värvas.

Det Sverigedemokraterna uppenbarligen är skicklig på är att i mötet med människor beskriva en verklighet som många kan känna igen sig i och ge lösningar på de problem som finns i denna beskrivning. Det är det som politik går ut på ur ett väljarperspektiv.

Med mina skattepengar i deras kista sätter ekonomin inga käppar i hjulet för att övertyga fler.

Ägaren till den ridlägerverksamhet i Kristianstad som sattes under blockad av Kommunal förra fredagen har fått nog. Anläggningen är nu till salu. Ägaren som förra helgen försökte köra på två tjejer i 18-årsåldern när de utanför infarten informerade förbipasserande känner sig nu själv överkörd av facket.

Kommunal avslutade i går sin blockad mot ridanläggningen Fenix Park som jag har skrivit om tidigare i veckan på min blogg. Detta eftersom årets lägerverksamhet upphör. Blockaden kommer dock att upptas nästa år igen om inget kollektivavtal är undertecknat.

Blockaden som varade i drygt en vecka började minst sagt dramatiskt. Förra lördagen försökte ägaren att köra på två tjejer vid vägrenen. Efter att kastat sig undan klarade de sig oskadda. Ägaren polisanmäldes och nu väntar åtal för försök av misshandel.

Under veckan har Kommunal funnits på plats utanför ridanläggningen för att informera om varför blockaden är nödvändig.

– Vi vill att Fenix Park ska uppträda som en seriös arbetsgivare. Det här handlar om att de anställda ska ha rätt till de villkor som gäller på svensk arbetsmarknad, säger Tommy Nilsson, som arbetar som regionalt fackligt ombud på Kommunal i Skåne.

Konflikten uppstod när sju tjejer som var lägerledare lämnade sitt arbete då de ansåg att de hade blivit illa behandlade av arbetsgivaren. Kommunal har nu anmält företaget till Arbetsmiljöverket för brott mot arbetstidslagen.

Ägaren som tidigare varit verksam i Spanien, USA och Brasilien avser nu att lämna landet igen:

– Jag ser ingen framtid för Sverige. Här gör man sitt bästa för att döda småföretagen, säger han till Kristianstadsbladet.

Det var tjejerna som tog initiativet och sade ifrån på grund av att de kände sig utnyttjade. De vände sig till Kommunal som hjälpte dem. Huruvida det handlar om att döda småföretag får var och en av själv avgöra.

Och vad det gäller trafikregler så är jag inte så insatt i gällande regelverk vare sig Spanien, USA eller Brasilien men jag kan inte tänka mig att det är tillåtet att jaga folk med bilen i något av länderna.