Hela lönesättningsmodellen förstörs om en journalist med 15 års erfarenhet garanteras 25 000 kronor i månaden. Det hävdar Tidningsutgivarna som i dag också lade ett nytt varsel som stänger ute webbjournalister från ytterligare tre dagspressföretag från och med den 4 september.

Om erfarna journalister garanteras en rimlig lön raseras inte bara lönesättningsmodellen, flera tidningar skulle inte heller klara inte av att bära kostnaden. Det anser i alla fall Tidningsutgivarna i en kungörelse på sin hemsida.

Dessförinnan har arbetsgivarna klargjort för läsaren hur bra en journalist egentligen tjänar. Medellönen ligger på 29 600 kronor i månaden och medianlönen är 27 150 kronor i månaden.

Ursäkta den oinvigdes frågor; men vad är egentligen problemet i så fall? Om journalisterna tjänar så pass bra hur kan då ett lönesystem fallera? Hur kan kostnaden för att garantera en med 15 års erfarenhet 25 000 kronor i månaden vara så hög?

Som jag har skrivit tidigare på min blogg har flera andra uppgörelser tecknats i årets avtalsrörelse som innebär löneökningar på över 2 000 kronor för de lägst avlönade.

Exempelvis får anställda inom bemanningsbranschen sin lägsta lön höjd med 2 325 kronor under en treårsperiod. Inom stenindustrin är motsvarande siffra 2 485 kronor.

Inom industrin har Sif skrivit på ett avtal med Teknikarbetsgivarna som garanterar de lägst avlönade 1 400 kronor på ett bräde. IF Metall tecknade ett liknande avtal dagen efter.

För att få någon av de här löneökningarna krävs inga 15 års erfarenhet och därmed borde de beröra betydligt fler än inom tidningsbranschen. Ändå har dessa arbetsgivare gått med på uppgörelserna.

 Men Tidningsutgivarna vägrar sätta bleckpennan mot pappret. I stället proklamerar de tidningsbranschen undergång.

Om jag inte missminner mig så har familjen Hamrin, ägare till Herenco-koncernen och låglönetidningar som bland annat Jönköpings-Posten, Smålands-Posten och Vetlanda-Posten, en av landets största plånböcker. Jag tror säkert att den plånboken skulle må bra av att få lätta lite på trycket, risken är ju annars att man måste köpa en ny och det innebär ju en utgift, inte sant.

P.S I dag har journalisterna varit utan avtal i 145 dagar. Tidningsutgivarna varsel om lockout av webbjournalister berör Dagens Industri Privat Ekonomi AB, DI Online AN och NSD Vision Nyhetsbyrå AB. Varslet gäller journalisternas fridagar och träder i kraft den 4 september kl 00.00

Den som är arbetslös i dagens svenska modell får det allt tuffare. Jämfört med ett år sedan har arbetslösa igenomsnitt 40 kronor mindre i ersättning per dag visar statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Det motsvarar närmare 900 kronor i månaden. I juli var ersättningen i snitt 11 880 kronor – före skatt. I början av veckan fick statsministern grönt ljus från flera instanser för ytterligare sänkta skatter – till de som jobbar – på i storleksordningen 10 miljarder kronor.

Politik gör skillnad i människors vardag, brukar det heta. Arbetslösa kan med största sannolikhet intyga att så är fallet. Vardagen har blivit hårdare, knaprare. I dag får en arbetslös i genomsnitt cirka 8 300 kronor efter skatt att leva på.

Även den som tidigare betalade skatt på sina rikedomar kan antagligen vidimera att politik visst gör skillnad. Men då handlar det inte om några 900 kronor lägre i månaden. I många fall blir de månatliga beloppen både fem- och sexsiffriga.

Ett tydligt exempel på effekterna av skattesänkningar var när TV4:s Nyheterna i våras åskådliggjorde detta med styrelseproffset Sverker Martin Lööf som samtaget minskat sin skatt i år med mer än vad en butiksanställd har i årslön.

Nu står ytterligare en skattesänkning för dörren. Då tänker jag inte på den på senaste tiden så hett omdebatterade fastighetsskatten, utan andra steget i jobbavdraget. Värde cirka 10 miljarder kronor.

För arbetslösa väntar också förändringar. Från och med den 1 oktober samordnas ersättningen i a-kassan med aktivitetsstödet. Följden blir att en arbetssökande även under pågående aktivitet förbrukar sina ersättningsdagar.

Politik gör skillnad. Denna politik skapar även skillnader.