När klockan klämtade tolv i Stadskyrkan skulle en rad nya varsel inom tidningskonflikten träda i kraft. Men likt bomben som hann desarmeras skrev Tidningsutgivarna och Journalistförbundet under ett nytt avtal minutrarna före. Så gott som alla journalister med 15 års erfarenhet garanteras en månadslön på 25 000 kronor under avtalsperioden. En viktig seger för journalisterna.

Avtalet ska också ge stärkt anställningsskydd för journalisterna samt ett nytt och enklare regelverk för upphovsrätten. Därmed flyttade journalisterna fram sina positioner i alla sina tre prioriterade krav.

Det sammanlagda avtalsvärdet är cirka 10,2 procent. I år blir det en generell lönehöjning som i princip ger minst 900 kronor i månaden. Dessutom ett engångsbelopp på 5 000 kronor till alla i retroaktiv ersättning sedan den 1 april, eftersom de nya lönerna räknas från den 1 september.

Arbetsgivarna var också nöjda då de tecknat ett avtal och därmed undanröjt risken för en långvarig konflikt.

Slutet gott allting gott. Det finns dock antagligen en som inte är så nöjd över att de riktigt tunga varslen aldrig trädde i kraft – Kalle Anka – vars tidning var på väg att dras in i striden om ett nytt avtal. Den konfliktbenägne seriefiguren tvingas nu konstatera att det på arbetets marknad för tidningar nu växer fridens liljor – åtminstone i två och ett halvt år till.

Samtidigt som Statistiska centralbyrån, SCB, skriver om ”all-time high” i antalet sysselsatta rapporterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, att drygt 300 000 personer har lämnat a-kassan sedan årsskiftet. Parallellt prisar regeringen sig själva och sin politik för utvecklingen av sysselsättningen medan storbankernas ekonomer är eniga om att den starka konjunkturen ligger bakom siffrorna – inte den tuffare arbetsmarknadspolitiken.

4 660 000 personer var enligt SCB sysselsatta i juli. Det är den högsta noteringen sedan 1976 och 53 000 fler än 1990 som var den tidigare rekordnoteringen.

Samtidigt visar siffror från IAF att numera är endast cirka 3,5 miljoner försäkrade genom arbetslöshetsförsäkring. Visserligen går inte dessa siffror att jämföras rakt av eftersom begreppet sysselsatta är bredare och omfattar fler.

Men siffrorna från IAF är ändå alarmerande med tanke på att så sent som vid årsskiftet var drygt 3,8 miljoner försäkrade mot inkomstbortfall i samband med arbetslöshet. Sedan dess har antalet i arbete ökat liksom antalet som inte har råd att betala den fördyrade a-kassan.

Det enda som återstår för den som blir arbetslös och inte är försäkrad är socialbidrag – eller försörjningsstöd som det heter. Men det har man rätt till först efter man har sålt bostadsrätt, hus, bil och allt annat som är av större värde.

Detta sker i i-landet Sverige år 2007 när BNP spås växa med 3,6 procent i år och 3 procent nästa år. Detta sker samma år som det genomförs skattesänkningar på 65 miljarder kronor i form av bland annat slopandet av förmögenhetsskatten och ytterligare skattesänkningar till ett värde av 10 miljarder kronor väntar vid årsskiftet.

Den borgerliga regeringen prisar sig själva och menar att tillväxten har att göra med de tuffare tagen på arbetsmarknaden. ”Det har blivit mer lönsamt att arbeta”.

Men den slutsatsen drar inte storbankernas chefsekonomer. De är måttligt imponerade av den högerledda regeringens politik.

– Norge har haft en kraftigare ökning av arbetskraftsutbudet än Sverige, utan att ändra någonting, säger Jörgen Appelgren, chefsekonom på Nordea. 

Sveriges arbetskraftsutbud har inte ökat mer än något av de övriga nordiska länderna, analyserar storbankerna.

SEB:s chefsekonom, Robert Bergquist säger:
– Jag tror att vi hade haft en bra sysselsättningsutveckling i vilket fall som helst.

Man kan konstatera att vi inte har fått se de fulla effekterna av den nu förda politiken. Det gör vi först den dagen vi kliver in i en lågkonjunktur och människor tvingas ut i arbetslöshet.