Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

I eftermiddags blev det klart att jag ska börja arbeta åt socialdemokraterna på partiexpeditionen på Sveavägen i Stockholm. Min tjänst är kommunikationsombudsman med ansvar för medlems- och medborgarkommunikation.

Valet 2010 är i antågande. Att få arbeta inför och under en valrörelse, mitt i händelsernas centrum och i en miljö där jag kommer att omge mig en rad namnkunniga personer känns mycket inspirerande.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

Som näringslivskommun är Södertälje starkt förknippat med Scania och AstraZeneca. Men kommunen har även andra starka varumärken som Svenska Lantchips, Axa, Volkswagen och inte minst Saltå Kvarn.

– Södertälje är unikt på många sätt. Förutom ett nav med många kommunikationer, satsningar på Campus Telge från bland annat KTH, erbjuder Södertälje även internationell kompetens, säger Anders Bergmark, planner i arbetsgruppen

Under 2007 utsågs Södertälje till Sveriges mest kreativa kommun enligt en rapport från Göteborgs Handelshögskola.

Just Södertäljes förmåga att ta tillvara på stadens rika flora av många olika kulturer väcker internationell uppmärksamhet. Nyligen talade kommunalrådet Anders Lago inför kongressen i Washington vilket har uppmärksammats stort i internationell press.

– Det vore intressant att förena kommunens värderingar och mångfalden med ansvarstagande och redan starka varumärken. Det går att skapa en win-win-situation som kan gynna kommun, näringsliv och kommunens medborgare, menar Anders Bergmark.

Södertälje kommun är fylld av tillförsikt:

– Det känns roligt att som kommun bli inspirerad av unga kreativa ögon. Jag ser fram mot slutresultatet, säger Monika Larsson, kommunikationsdirektör i Södertälje kommun.

Syftet är att profilera Södertälje som en attraktiv kommun för företag och entreprenörer som vill expandera sin verksamhet i storstadsregionen eller som överväger att flytta sin verksamhet hit. Arbetet ska presenteras för Södertälje kommun den 14 maj och visas på slututställningen på Berghs i Stockholm den 23-25 maj.

I arbetsgruppen ingår:

Anders Bergmark, planner

Anna Hibbs, marknadskommunikatörer

Elsa Andrén och Sophie Hedberg, produktionsledare

Mattias Johansson, art director

Carl Fredrik Jannerfeldt, copywriter

Mattias Josefsson, kommunikationsstrateg

För mer information kontakta mig via bloggen.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

Analysera vem som underhåller bilden av SVT som den stora monopolisten och varför dessa krafter gör det. Starka krafter styr nämligen mot ett tv-landskap där kassan avgör. Det skriver Henrik Ekman, vetenskapsjournalist på SVT, på SvD Brännpunkt i dag.

Han ställer bland annat frågan: Varför är det ok att på DN:s ledarplats göra reklam för konkreta tv-program i kommersiella kanaler bara för att tidningens egna skribenter är profilerade medarbetare där?

Han syftar på Niklas Ekdals program i Axess tv och Peter Wolodarski, som har ett eget program i TV8.

Likaså frågar sig Henrik Ekman hur det kan passera utan reaktioner att Lars Adaktusson i sin SvD-kolumn driver krav som har direkt betydelse för hans egen försörjning.

Ekmans debattartikel är ett intressant inlägg som breddar diskussionen som i vanliga fall belyses tröttsamt mycket ur ett perspektiv. Debatten behöver vidgas för att den ska bli fruktsam och för att ett bra resultat ska nås som är till störst gagn för herren på täppan – tv-tittaren.

Tillägg:

Jag lägger in en länk till den omtalade debatten mellan Janne Josefsson och Lars Adaktusson i SVT (!) med anledning av min kommentar till Kalles kommentar.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

När jag läste igenom Anteckningar om en identitet – bland annat kärnan som konstaterar att varumärket ska skilja sig från konkurrenterna – kom jag att tänka på ett av de exempel som Torsten Nilson har i sin bok Ladda ditt varumärke. (länk till engelsk version)

Exemplet är hämtat från dåvarande Sovjet där alla tv-apparater som tillverkades på fabriker runt om i landet såldes under samma varumärke.

Varumärket i sig var ur ett konsumentperspektiv meningslöst. Det fyllde egentligen ingen funktion eftersom det inte fanns några konkurrenter att särskilja sig ifrån.

Nilson skriver: Med tiden blev det tämligen allmänt känt att apparater med en viss sekvens i tillverkningsnumret kom från en speciell fabrik. Denna kunskap var irrelevant tills man också upptäckte att apparaterna från en fabrik var bättre än de som kom från de andra.

Summa summarum blev att kunderna började leta efter apparater inom en viss tillverkningsserie.

Nilson konstaterar: Det verkliga varumärket var nummersekvensen, inte namnet på apparatens framsida.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

Hittade anteckningar från kursen Konkurrens- och varumärkesstrategi i höstas där Annika Rehn, numera plannerchef på Lowe Brindfors, var kursansvarig tillsammans med Anders Hedén. Han har förresten gett ut boken Modefabriken: Kreativt affärsmannaskap från insidan tillsammans med sin sambo Jane McAndrew. Oavsett, tycker att anteckningarna om varumärkesidentitet är talande i sig och delar gärna med mig av dem. Kanske har du någon nytta av dem.

Kärnan

Varumärkets själ, hjärta, värden och vad det tror på. Organisationens kompetens och vad de står för.

• ska skilja sig från konkurrenterna
• vara meningsfullt för konsumenterna
• lösa ett problem, fylla ett behov

Ska vara långsiktigt hållbara värdepåstående

• vad står det för
• vad har det för kompetens
• trovärdighet

Gör varumärket unikt och relevant.

Perferi

Ofta aspekter från organisationen och/eller personlighet

Gör varumärket mer mångfacetterat, komplett och intressant.

Kondenserar kunskap och är framåtriktad.

Värdeerbjudande

• Summan av de fördelar konsumenten upplever.
•  Det kunden får för pengarna.

Funktionella fördelar

Ger konsumenten rationella skäl att köpa produkten.

Jeans köps utifrån emotionella fördelar men man behöver funktionella fördelar för att förklara och försvara sitt val inför vänner.

Begränsning funktionella fördelar

• ofta inte differentierande
• lätta att kopiera
• förutsätter att konsumenten fattar enbart rationella beslut.

Styr inköpsbeslut

• 80 procent emotionella fördelar
• 20 procent rationella fördelar

Möjligheterna

• använd dem som stödargument för de emotionella fördelarna
• inkludera perspektiv på varumärket som organisation, person och symbol.

Exempel Volvo

Emotionell – är säker i Volvo

Funktionell – bäst i test

Emotionella fördelar

• De fördelar konsumenten själv upplever vid användandet eller ägandet av produkten.
• Berikar och levandegör konsumentens upplevelser.
• Kan subsantifieras genom support av funktionella fördelar

Begränsning: varför, hur?

Självuttryckande fördelar

Det konsumenten vill att andra ska uppfatta om dem när de använder produkten:

• jaget snarare än känslor
• mer framåtriktad än bakåtblickande
• offentliga sammanhang snarare än privata
• permanent snarare än övergående
• själva användandet snarare än resultatet av användningen.

Se till att delarna i värdeerbjudandet hänger ihop.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

Ägnade gårdagen åt att vässa pr-planen för Södertälje kommun. Framåt eftermiddagen kände jag mig ganska mätt på både Södertälje och pr-planer.

Växlade några ord med en vän som behövde tips i sitt mediala framträdande.

Igår kväll fyllde jag på min inspiration med hjälp av Mattias Östmar och prfekt.se. Tittade på hans framträdande under Disruptive Media (igen) och intervjun med Peter Sandberg och Christian Rudolf om blogg och bloggare. Mycket intressant intervju som rekommenderas.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

Håller på att snickra på strategin till pr-planen till Södertälje kommun. Uppdraget som vår arbetsgrupp på Berghs har är att ta fram en plan för hur Södertälje kommun kan profilera sig som en näringslivsvänlig kommun hos slutmålgruppen.

Vårt koncept som vi presenterat för kunden kallar vi Project Think. Här är pr-strategin:

Genom att skapa och använda ambassadörer genereras trovärdiga budbärare i olika arenor som stimulerar word-of-mouth som i sin tur påverkar attityden hos målgruppen.

Genom att använda storytelling som till stor del fokuserar på att berätta om projektets unicitet och unika möjligheter framstår Södertälje som nytänkande, ansvarstagande och som en näringslivsvänlig kommun som har ett helhetsperspektiv.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

Jag såg att Hotell- och restaurangfacket, HRF, ska öppna den stora plånboken i en för förbundet ekonomiskt gigantisk värvarkampanj. Hela 37 miljoner kronor ska förbundet satsa på att både värva nya medlemmar och stoppa utflödet fram till och med 2010. Frågan är om förbundets satsning har föregåtts av den strategiska frågeställningen om vad som är viktigast; att stoppa utflödet eller att värva.

För en tid sedan träffade jag Niclas Sandin, analytiker på NMA, och diskuterade just denna fråga. Hans generella slutsatser landar i snarlika tankegångar som jag har gjort hemma på kammaren och skrivit om här på bloggen; måste man välja är det viktigare att satsa på att behålla de medlemmar man har än att värva nya.

Den psykografiska målgrupp som är viktigast att fokusera kommunikationen på är de som är tveksamma till att vara kvar. Övertygade och passiva medlemmar lämnas därhän i kommunikationen. Möjligen kan de övertygade medlemmarna användas som kanaler för att nå de tveksamma medlemmarna som bör vara kommunikationens slutmålgrupp.

De om generella tankar och slutsatser. I fallet med HRF är situationen betydligt värre än för fackföreningsrörelsen överlag. Bara under förra året lämnade var femte medlem förbundet. Organisationsgraden var sedan tidigare låg i jämförelse med övriga arbetsmarknaden. Nu är det än värre.

Men frågan blir ändå hur förbundet ska agera. Jag menar att det är i fall liknande den situation som HRF befinner sig som även organisationsperspektivet blir viktigt. Förbundet behöver ställa sig frågan vilka företag/arbetsplatser som är strategiska viktiga för förbundets överlevnad och som kan fungera som ett strejkvapen i löneförhandlingar. Här är det definitivt skillnad på nationella restaurangkedjor och lokala salladsbarer.

I sådana lägen kan det bli aktuellt att rikta kommunikation till flera psykografiska målgrupper samtidigt. Fast då med ett strategiskt urval av företag, vilket i sin tur innebär hårdbantning i antal företag som besöks. Det är dock viktigt att komma ihåg att om kommunikationen riktas till olika psykografiska målgrupper behöver också utformningen av kommunikationen anpassas efter målgrupperna.