Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

För 30 år sedan såldes ungefär lika många Saab, Volvo och BMW. Så är det inte i dag. För varje Saab som säljs, lämnar tre nya Volvo bilhallen och hela tio BMW.

– Det som hände var att Saab blev rädda för att vara fokuserade och försökte bli mainstream, sa Mats Georgson, grundaren av Nordic Brand Academy, lektor vid IHR Stockholms universitet och som bland annat varit Global Brand Director för Sony Ericsson.

Mats Georgson befann sig i ett av klassrummen på Berghs på Sveavägen i Stockholm.

– Vad hade då de olika varumärkena att jobba med, frågade han retoriskt och konstaterade att Saab hade sin udda design och världens mest välutbildade kundkrets.

Volvo fokuserade på säkerhet medan BMW var en sportbil med en personbils utseende.

Det som hände var att BMW tog kontroll över hela värdekedjan och stramade åt designen. Volvo vidgade varumärkets position eftersom man internationellt uppfattades som tråkigt.

– När Saab försökte sig på att bli mer folkligt inträffade råkade varumärket ut för den så kallade Graveyard-effekten, konstaterade Mats Georgson, som anser att Saab skulle kunna vara bilbranschens svar på Apple men är långt därifrån.

Graveyard-effekten innebär att varumärket i sin iver över att öka kännedomen hos målgruppen blir för känt, för folkligt, vilket gör att målgruppen till slut söker sig bort från varumärket, som blir kallt, då ingen vill associera sig med det. Då uppstår den så kallade kyrkogårds-effekten.

På senare tid har Volvo ånyo gjort en ompositionering av varumärket då man bland annat tilltalar en yngre målgrupp. Det kan ha påverkat Volvos försäljning, som backat kraftigt senaste kvartalet. Varumärkets målgrupp är inte lika tydligt i dag. Även Saab backar. Jaguar går kraftigt framåt. Kan bilbranschen för dåligt för att analysera vad det beror på. Hade varit intressant att grotta ned sig i.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

På lördag skulle ha varit den stora eventdagen för Björnlunda – sportdrycken för barn – om den nu hade existerat. Vid årsskiftet snickrade jag tillsammans med Pernilla Widén och Hakim Belarbi ihop en pr-plan i syfte att lansera en sportdryck för barn i Stockholmsregionen.

Planen var följande:

Att använda spelare, ledare och tränare i regionens största klubbar – AIK, Brommapojkarna, Boo FF och Enskede IK – som ambassadörer.

De blir experterna som bjuder in till provsmakning och sprider varumärket. I gengäld sponsrar Björnlunda dem med sportdryck till matcher/turneringar, även att bjuda motståndarna på vid hemmamatcher, matchkläder och eventuellt träningskläder till de lag som har barn i rätt ålder. Dessa ”knattar” har inte lika lätt att få sponsorer som sina äldre klubbkamrater.

I samband med lördagens fotbollsmatch i EM mellan Sverige och Spanien planerade vi att anordna ett stort event vid eller i anslutning till klubbarnas hemmaadresser där individ, lag, och klubb lockades med olika incitament att bjuda in så många som möjligt i målgruppen till eventet.

Vårt arbete omfattade varumärkesidentitet, founderstory, kreativ brief och pr-plan.

Vi testade våra tankar på samtliga klubbar och Stockholms Fotbollsförbund. Tongångarna var oförskämt positiva. Det finns nämligen idag igen sportdryck riktad till barn och ungdomar. Och sportdrycker som finns är mycket söta.

Men nu var det bara ett skolarbete – som visserligen resulterade i bra betyg.

Oavsett, på lördag spelar Sverige mot Spanien. Pernilla Widén arbetar nu mer på Företagarförbundet, Hakim Belarbi på Handikappförbundens samorganisation.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

Ordet strategi har sitt ursprung inom den militära världen. Därför är det inte så konstigt att skillnaden mellan strategi och taktik brukar beskrivas som; strategi är konsten att vinna ett krig, taktik är konsten att vinna ett slag.

I politiska sammanhang avgör strategin vilka frågor partiet ska satsa på och på ett övergripande plan hur man disponerar människor och ekonomiska resurser.

 Operationer kan jämföras med kampanjer i det politiska arbetet. Olika kombinationer av resurser används för att vinna slaget om väljarna, eller, besegra motståndaren.

Taktik beskrivs som hur man använder olika kanaler och verktyg i den dagliga verksamheten för att vinna den offentliga debatten. 

Under tiden jag studerade konkurrensstrategi på Berghs fick jag med mig följande anteckningar, som har sin utgångspunkt i Michael E. Porter, från mina lektioner med Anders Hedén.

Krav på strategi

•  Erbjuda något unikt jämfört med konkurrenterna
•  En annorlunda, skräddarsydd värdekedja
•  Klara bortval om vad man inte ska göra
•  Aktiviteter som passar ihop och som förstärker varandra

Den centrala frågeställningen på strategisk nivå är; varför?

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

En undersökning gjord av SOM-institutet visar att hela 21 procent av svenskarna rankar miljön som den viktigaste samhällsfrågan, vilket är den högsta siffran sedan mitten av 1990-talet.

Det har snart gått två år sedan valrörelsen 2006 då moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt konstaterade under en debatt med dåvarande statsministern Göran Persson att ”miljön är en icke-fråga”. Även om uttalandet säkerligen förelågs av noggranna opinionsundersökningar ter sig uttalandet mycket främmande i dag.

Nyligen ordnade Naturvårdsverket och Sveriges informationsförening seminarier om klimatkommunikation. Självklart var det fulla hus.

Enligt en undersökning gjord av Rewir och som presenterades under seminariet kan allmänheten kan delas in i sex kommunikativa grupper:

Skeptiker         8 procent

Passiva           23 procent

Nyvakna         25 procent

Sansade         26 procent

Engagerade    18 procent

Elit                  4 procent

– Klimatfrågan har nu hittat till alla delar av intressentmodellen; opinionen i samhället, medarbetarna, kunderna och nu även kapitalmarknaden, konstaterade Margaretha Sjöberg, vd på Sveriges informationsförening.

Det betyder att klimatet har gått från att vara en icke-fråga till av beröra alla delar av samhället på ett och ett halvt år. Mycket intressant.

Teoretiskt skulle Fredrik Reinfeldt i valrörelsen 2010 kunna hävda att miljön återigen är icke-fråga.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

– PANG!

Alla i lokalen hoppade till.

– Ljud talar direkt till våra känslor till skillnad från text, sade Petter Lindholm, som arbetar med radioreklam på MTG Radio inför åhörarna på Berghs och visade en slide med ordet PANG! på. Petter konstaterade att inte en enda person hoppade till.

– Text talar till vårt intellekt.

Ljud är något som människan inte kan värja sig för, vi hör vare sig vi vill eller inte. Och det är klart att det påverkar.

Petter Lindholm satte på ljudet av det omåttligt populära youtube-klippet med den lilla bebisen som skrattar när hans pappa härmar pling-ljudet i mikrovågsugnen. Vem kan låta bli att dra på smilbanden?

Skillnaden mellan text och ljud är att när du läser en text granskar vi texten med kritiska ögon med hjälp av vårt intellekt. Ljudet går utan att filtreras in i reptilhjärnan. Det sin tur ”ger upphov till insikter och känslor utan att vi själva ens behöver vara medvetna om det”, för att citera Micael Dahlén i Marknadsförarens nya regelbok (Liber 2003).

Som jag skrivit i tidigare inlägg läser jag just nu boken Sinnesmarknadsföring. Jag avslutar med en ljudkampanj som Hästens genomfört och som presenteras i boken.

”Under en period om 14 dagar användes röster i butiken för att informera kunderna om produkter och bidra till en positiv sinnesupplevelse. Kunderna fick genom digitala röster uppmaningen att provligga sängarna. Resultatet av denna kampanj var att provliggningen ökade med 48 procent, försäljningen med 53 procent och broschyråtgången med 74 procent. Dessutom ökade kundernas vilja att aktivt söka kontakt med säljare med 40 procent.”

Det som inte framgår är om den digitala rösten endast var informativ eller även anspelade på känslor. Oavsett, imponerande siffror.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

När tidningen Ethisphere nyligen korade världens mest etiska bolag hamnar sex skandinaviska bolag på listan, varav två svenska. Det skriver CSR i praktiken.se. Det är SCA och IKEA som slår sig in på världslistan.

CSR i praktiken skriver:

Alla bolag som kvalat in på listan, som är indelar i 33 branscher, ses som extraordinära och föregångare inom sina områden. Enligt juryn använder alla dessa bolag det etiska ledarskapet som ett sätt att driva vinst och som därigenom lyckas förena godhet, klokskap, affärsmannaskap och vinst.

Både SCA och IKEA är bolag som tagit emot en rad priser och utmärkelser tidigare inom etik. I november 2006 tog SCA emot FAR SRS:s pris för bästa hållbarhetsredovisning tillsammans med SAS och Scania.

Den senaste utnämningen kommer välbehövligt, inte minst för SCA då etikryktet på senare tid fått sig en knäck. Skogsbolaget har fått utstå mycket kraftig kritik från bland annat Naturskyddsföreningen för att inte fullfölja sina åtaganden inom ramen för FSC-standardens regler.

Efter ett och ett halvt år med djupdykning i facklitteratur tillät jag mig i veckan en skönlitterär bok som omväxling – del tre i Stieg Larssons Milleniumserie. Sista bladet i boken är nu vänt och jag har nu fått något riktigt intressant på nattygsbordet – Sinnesmarknadsföring, skriven av Bertil Hultén, Niklas Broweus och Marcus van Dijk, nyligen utgiven på Liber.

Skillnaden mellan produkter inom samma varukategori blir i dag allt mindre. Det gör att företag behöver konkurrera med någonting annat än själva produkten eller tjänsten. De rationella argumenten blir snabbt hygienfaktorer inom en bransch/kategori. Sinnesmarknadsföring blir därför ett nästa steg för att kunna särskilja varor och tjänster från varandra och att öka den upplevda uniciteten.

Författarna deklarerar i inledningen i boken att utgångspunkten i deras skrivande var hur varor och tjänster skulle kunna betraktas som medel för skapa sinnesupplevelser. Intressant perspektiv som borde kunna ses som en förlängning av resonemanget i stycket ovan.

Författarna konstaterar att av våra fem sinnen har synen hittills varit det mest dominerande i marknadsföringen.

”Men allt fler butiker, destinationer, hotell, köpcentra, restauranger eller varuhus försöker ständigt erbjuda nya emotionella kopplingar till kunderna för att skapa sinnesupplevelser.” (sid. 16)

Studier visar exempelvis att specifika dofter förbättrar återkopplingen och igenkännbarheten av ett varumärke. Vissa företag arbetar därför med att knyta speciella dofter till sitt varumärke och skapa signaturdofter, på samma sätt som företagens logotyper är visuella signaturer. Just doftmarknadsföring har jag skrivit om i tidigare inlägg.

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com

Igår var så dagen här. Dagen som jag längtat efter och sett fram emot. Samtidigt ville jag inte att den skulle komma, inte så snart. Jag syftar på avslutningsceremonin med tillhörande fest på Berghs. Diplom, kyssar och kramar delades ut. Det var ett kärt återseende att träffa alla jag lärt känna det senaste året.

Även om beviset av praktiska skäl blev kvar i skolan kan jag numer titulera mig diplomerad kommunikationsstrateg. Dessutom röstade klasskamraterna fram Ida Thuresson och mig till att få årets hedersutmärkelse. Mycket rörande.