Coop, ICA och Hemköp. Det är några av de stora matkedjor som köper in färdigpaketerad mat, sallader och mackor från MO Catering. I dagens Konflikt i P1 avslöjades att företagets framgång bygger på ett systematiskt utnyttjande av papperslösa arbetare.

Läs mer på SR:s hemsida

Lyssna på programmet

Jag skickade ett mejl till Magnus Frisk, informationschef på Coop Sverige. (magnus.frisk@coop.se)

Jag lyssnade till Konflikt i P1 idag. Det var inget roligt att som trogen Konsumkund höra att ni köper in färdigmat från MO Catering som utnyttjar papperslösa arbetare. Hur tänker ni agera?

I måndags tilldelades studenterna på Berghs sina slutprojekt. Under åtta intensiva veckor ska 18 olika uppdrag få svar på de utmaningar de ställer. Jag arbetar tillsammans med kreatörer, produktionsledare, art director, copywriter och strateger med Södertälje kommun. Uppdraget är att locka fler företag med 50-300 anställda till kommunen. Frågan vi just nu ställer oss är; vad är det för unikt med Södertälje?

Det är fredagskväll och paus i arbetet. Veckan har bestått av allt från att lära känna varandra i gruppen till att närma oss Södertälje via google, broschyrer, besök och samtal med kommunens kommunikationsdirektör och personer som arbetar med det lokala näringslivet.

Dessutom hann vi som läser strategisk information & pr att avsluta ett projekt, som vi haft tillsammans med studenter som läser design, där Forum för levande historia var uppdragsgivare.

Att locka företag till kommunen är ett komplex uppdrag. Det handlar inte bara om att kontrollera att det finns marker och lokaler att erbjuda och vilken typ av verksamhet dessa är verksamma, det vill säga någon form av exploateringsstrategi. Det handlar även om att ringa in en möjlig målgrupp, hitta intressenter, analysera konkurrenter, granska Södertäljes identitet, ta fram styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Ringa in trender som kan komma att påverka staden.

Framför allt handlar det om att hitta Södertäljes USP – unique selling point. Vad är det Södertälje har att erbjuda som ingen annan har? Har du några tankar tar jag gärna emot dem.

Inta rollen som expert i media. Det är den säkraste rollen och ger utrymme. Så kan man sammanfatta budskapet från Per Söderpalm, nordisk analyschef på Cision, när medieanalysföretaget nyligen bjöd in till träff.

De mediala trenderna i USA, England och Sverige skiljer sig åt. I landet på andra sidan Atlanten är personifieringen stark. Bolag symboliseras allt mer av ansikten på högt uppsatta.

I England är det inte personen i sig som drar till sig den mediala uppmärksamheten utan snarare rollen som expert.

– Ett tydligt exempel är Marks & Spencer och Sainsburys som allt mer uttalar sig om mattrender, sade Per Söderpalm.

Sverige är en blandning av både USA och England, konstaterade Söderpalm.

– Fast med en dragning åt England och experter i form av till exempel banker och försäkringsbolag. Men vi ser även personifieringar. Ericssons Svanberg och SEB:s Falkengren är två tydliga exempel.

Personifieringen innebär dock större risker än rollen som expert. Medielogiken gör att personen först hyllas för att sedan plockas ned från den piedestal som media placerat dem på.

Även medietränaren Paul Ronge konstaterade detta fenomen när jag lyssnade till honom för en tid sedan.

– Grovhugget finns det finns tre rollen i media. Offer, hjälte och experten. Sök alltid rollen som expert. Den är förenad med minst fara.

I veckan presenterade LO-tidningen en sammanställning som visar att LO-förbunden förlorade närmare 130 000 medlemmar under 2007. Det motsvarar 7 procent av förbundens medlemmar. Det får LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin att lyfta medlemsfrågan till en strategisk prioriterad fråga för centralorganisationen.

– Jag vill jobba för att organisera medlemmar blir en central och strategisk fråga, sade hon i lördagsintervjun i Sverige Radio.

Ekonomiskt motsvarar medlemsraset minskade intäkter motsvarande 20 miljoner kronor. Det berodde huvudsakligen på regeringens beslut om a-kassan, menar Lundby-Wedin.

Finansminister Anders Borg delar inte den verklighetsbeskrivningen.

– Det är ju en populär modell för den som inte klarar sig så bra att skylla på någon annan. Men det är också klart att LO inte företräder sina medlemmar på ett bra sätt, säger Anders Borg till TT.

Läs också:

Facklig webbsatsning en riktig flopp

Se organisationen som varumärke och lyft fram ambassadören

Analytiker efterlyser strategiskt varumärkesarbete hos facken

Moderaterna och alliansen vann valet 2006 genom att tidigt formulera en problemställning som de sedan presenterade lösningar på. Nu ska moderaterna upprepa konceptet till valet 2010. Problemlösningarna rör jämställdhet och kvaliteten på omsorgen inom ”välfärdsverksamheter”. Det parti som är intresserat att utmana alliansen behöver snart agera.

I dag samlas 1 800 moderater i Göteborg. Syftet är att lokalpolitikerna ska inspireras att ”systematiskt och lyssnande” besöka och träffa personal inom offentlig sektor, eller välfärdsverksamheter som de nya moderaterna numera uttrycker det. Målet är 3 000 arbetsplatsbesök innan valet 2010.

I valet 2006 satte alliansen en bild av Sverige som land som hade stora problem. Arbetslösheten var hög och tillväxten låg. Socialdemokratin framstod som maktkorrumperat. Alliansen hade svaret på frågorna som tillhörde denna kontext. Satsningar på jobb och ett nytt fräscht parti i form av de nya moderaterna som aldrig tidigare hade sett ordet korruption eller ens kunde stava till fusk.

Så var bilden, kontexten, trots att Sverige hade en högre ekonomisk tillväxt än OECD-genomsnittet tolv år i rad och arbetslösheten var på väg ned. Två veckor efter valet skrev exempelvis Dagens Industri på ledarsidan att ”jobben dånar in på landets arbetsförmedlingar och hos bemanningsföretag.”

Det har gått ungefär 1,5 år sedan valet. Fredrik Reinfeldts replik till Göran Persson om att ”miljön är en ickefråga i valrörelsen” känns i dag helt obegriplig. Men det var rätt då. Miljön var ingen stor fråga. I dag skulle Reinfeldt dras i rännstenen om han yttrade något liknande.

Det gäller med andra ord att förstå vilket sammanhang man bedriver valrörelse och i ett första skede försöka påverka denna kontext att bli den man själv vill ha och utifrån det formulera problemlösningar.

Moderaterna sätter nu ned foten ordentligt och sparkar igång valrörelsen 2010. Sedan tidigare har partisekreteraren och strategen Per Schlingmann ringat in kvaliteten i välfärden och satsningar på ökad jämställdhet som viktiga frågor för moderaterna.

Redan nu har vi sett flera konkreta förslag utifrån dessa givna ramar. Nyligen presenterade moderaterna en jämställdhets-vab och i dagens Svenska Dagbladet presenteras förslag om att barnbidraget ska delas lika mellan föräldrarna. Sedan årsskiftet har stora förändringar skett inom vården i Stockholms län genom den omdebatterade reformen Vårdval Stockholm. Problemlösningen syftar till bättre kvaliteten inom vården, i ett försök att göra ägandeformen ointressant.

De partier som vill utmana alliansen om makten behöver snart forma sin problembild – för att sedan kunna leverera sina lösningar. Kampen står som vanligt om medelklassväljarna.

Nu ska varumärken få dofter. Det är företaget Scent-It Technologies som använder sig av en teknik utvecklad av Disney som nu ska doftsätta varumärken.

– Målet är att varumärken som H&M ska ha en doft som är lika välkänd som deras loggor, säger Shino Diabaté, affärschef på Scent-It Technologies till Dagens Media.

Scent-It Technologies jobbar mest med hotellindustrin men funderar på att expandera affärsområdet till att även omfatta dagligvaruhandeln.

– Vi gjorde ett test med en matbutik i Stockholm där vi skickade ut en doft av apelsin och lyckades öka försäljningen av apelsiner med över 60 procent, säger Shino Diabaté.

I spår att varumärken i framtiden kommer att skaffa sig signaturdofter.

– Jag tror att varumärken kommer att ha dofter som är lika välkända som deras loggor. Vi måste bara ta oss över tröskeln och få folk att förstå att det här inte handlar om parfym utan att dofter har stor inverkan på köpbeslut och trivsel.

I höstas skrev Svenska Dagbladet om Pepsi som förändrade sin design hela 35 gånger under förra året. Då intervjuades trend- och varumärkesexperten John Recker som sa:

– I dag använder och förändrar vi bara färg, form och utseende, men framöver tror jag att det blir vanligt med produkter som luktar ­eller talar. Det handlar om att få kunden att få en emotionell koppling till varan. Det är det som kommer att vara det allra viktigaste fram­över.

I boken ”Marknadsförarens nya regelbok” (Liber 2003) tar Micael Dahlén upp limbiska signaler. Han skriver:

”Vad är då limbiska signaler? De är primitiva signaler som talar direkt till reptilhjärnan och ger upphov till insikter och känslor utan att vi själva ens behöver vara medvetna om det.”

Han nämner ljud, färg och form som exempel på limbiska signaler. Rimligen hör även doften till det limbiska signalsystemet.

Undrar just vilken doftskillnad det är mellan Konsum och ICA…

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Anställda som känner delaktighet har lägre sjukfrånvaro. Det visar en undersökning som presenterades i går inom forskningsprojektet Hälsa och framtid.

Jenny Pettersson projektledare på webbkonstruktionsföretaget Doberman trivs på jobbet och säger till Sveriges Radio:

– Jag är inte sjuk särskilt ofta, någon gång om året bara.

Varför tror du att folk är så sällan sjuka här?

– För att man gillar att gå till jobbet och för att man mår bra här.

Delaktighet gör arbetet mer meningsfullt. Det ökar också utmaningen för individen som känner större lust. Men den positiva spiralen stannar inte här. I boken ”Boxen – kreativitet som skapar bättre affärer” (Volante 2006) skriver Micael Dahlén följande:

”Av alla studier som genomförts om kreativitet är förmodligen sambandet med lycka det som nämns oftast. I en analys av 193 affärschefer inom marknadsföringsintensiva amerikanska företag fann forskare ett direkt samband mellan graden av kreativitet i chefernas affärslösningar och hur stor glädje de upplevde i sitt arbete. Korrelationen mellan glädje och kreativitet var nästan 20 procent, vilket fick forskarna att dra slutsatsen att lycka är en grundläggande förutsättning för kreativitet.”

Personal som känner delaktighet har alltså inte bara lägre sjukfrånvaro och är gladare, den är dessutom mer kreativ, vilket i sin tur kan omvandlas i pengar – i lönsamhet.

Ajöss till löpande bandet och arbeten som saknar innehåll!

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Det ställs i dag allt högre krav på företagen i frågor som rör socialt ansvarstagande. Det konstaterade Maria Grafström, ekonomiedoktor och projektledare på Cision, på medieanalysföretagets träff i dag vid Berns i Stockholm.

Ett tydligt exempel är TV4:s Kalla Fakta avslöjande om de australiensiska fårfarmarnas blodiga hantering av merinofår.

– I princip inga svenska klädföretag visade sig ha djurskyddspolicy. Alla uppger sig intresserade att ses över befintliga inköpsregler eller skaffa nya, sade Maria Grafström.

Men de ökade kraven behöver inte bara kosta företagen pengar, tvärtom. Det finns pengar att hämta. Utöver produktrelaterad kommunikation är det CSR-frågor som driver förändringar i attityder mest. Det konstaterade Per Söderpalm, nordisk analyschef på Cision, när han talade inför de närmare 200 personer som samlats.

Kraven på ökad öppenhet och ansvartagande tog rejäl fart kring millennieskiftet. Med företagsskandaler som Enron, Worldcom och Skandia kom företagens gloria från 1990-talet på kant.

Samtidigt startades aktionsgrupper och nätverk mot ökade klyftor till följd av globaliseringen. Mest uppmärksammat blev Attacrörelsen.

Journalistiken – och då framför allt affärspress som var den källa som skrev mest om frågorna – uppmärksammade CSR ur ett konfliktperspektiv.

– I dag är vinkeln en annan, ett tydligt lönsamhetsperspektiv, poängterade Maria Grafström.

Fotnot: Maria Grafström är medförfattare till boken CSR: Företagsansvar i förändring som just nu befinner sig på tryckeriet.