Hälften av de kommuner och landsting där lönekartläggning gjorts har osakliga löneskillnader. Det visar en undersökning från SKTF. Samtidigt visar siffror från Riksdagens utredningstjänst att den borgerliga politiken ökar könsklyftorna än mer. 

När SKTF frågade landets kommuner och landsting om det finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor bland personalen svarade 50 procent att så var fallet.

I Stockholm ökar nu klyftorna nu än mer visar en undersökning som Riksdagens utredningstjänst gjort på uppdrag av miljöpartiet och som presenteras på Brännpunkt i Svenska Dagbladet i dag.

Resultatet visar att inkomstskillnaderna mellan könen med ytterligare 2 800 kronor per år på grund av regeringens politik och politiken från den borgerliga majoriteten i Stockholms stad.

Analysen bygger på regeringens och Stockholms stads skattesänkningar samt bland annat avskaffad skattereduktion för a-kassan, sänkningen av sjukersättningen och föräldraförsäkringen. När ersättningen för deltidsarbetslösa begränsas i april slår även detta främst mot kvinnor.

Detta är en fortsättning på mina tidigare inlägg:

1. Sjunkande medlemstal ställer facken inför strategiska vägval

2. Struktur för en systematisk facklig marknadsanalys

3. En strategisk analys av den fackliga målgruppen

Efter att ha slagit fast vilken strategisk – psykografisk – målgrupp informationen ska riktas till blir nästa steg att analysera hur informationen presenteras för så att den attraherar målgruppen.

Micael Dahlén och Fredrik Lange tar sin bok ”Optimal marknadskommunikation” upp flera målgruppsegenskaper som påverkar innehållet, bland annat:

• Demografi*
• Socioekonomi                      
• Livsstil
• Värderingar
• Kultur
• Språk
• Behov

(* Notera; jag använde den demografiska aspekten i den strategiska processen men då ur ett organisationsperspektiv. Här används den ur konsumentens perspektiv.)

Bland annat slår Dahlén och Lange fast att ”vi tenderar att tycka om andra människor som är lika oss själva”. (sid. 167.)

Robert B. Cialdini för ett liknande resonemang i boken ”Påverkan”, som jag också haft förmånen att hinna läsa under julhelgen. Bland annat skriver han att ”härmapor är vi allesammans” och att ”vi tycker om människor som liknar oss” (sid.138 och sid.170)

Dahlén och Lange konstaterar även att formen för informationen är avgörande. De skriver:

”Om formen inte är den rätta så spelar det ingen roll hur bra innehållet är i reklamen (informationen/min anm.), för då kommer målgruppen inte att ta det till sig.” (sid.158)

En del konsumenter har ett stort behov av stimulans medan andra stöter bort mycket information och kräver begränsad information för att ta den till sig. Vissa konsumenter är att betrakta som noviser medan andra har mer kunskap. Dessa kallar Dahlén och Lange för experter.

Boken jämför olika inriktningar på budskap som attraherar de olika målgrupperna. Exempelvis tilltalas novisen av nyttoinriktad, övergripande information och är inte intresserad av att interagera. Experten däremot kan sålla i stora mängder information och interagerar gärna.

Avslutningsvis

I de fyra inlägg som jag i och med detta har gjort med utgångspunkt av doktorsavhandlingen ”Learning from members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions.” gjord av Sif:s förbundsekonom Hans Björkman 2005 resonerar jag om det fackliga medlemskapet ur ett marknadsperspektiv.

Björkman har i sin avhandling också med en annan viktig del att ta hänsyn till för den fackliga organisationen och som jag har utelämnat. Han beskriver en modell som bland annat innehåller tjänsteinnovationer, det vill säga nya tjänster som är framtagna efter att den fackliga organisationen lyssnat till konsumentens (medlemmens) och de presumtiva konsumenternas erfarenheter och önskningar. Innovationerna placeras i en tjänsteportfölj och kommuniceras till mottagaren – konsumenten. 

• Learning from members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions. – Hans Björkman (Handelshögskolan 2005)
• Building strong brands – David A. Aaker (The Free Press 1996)
• Optimal marknadskommunikation – Micael Dahlén och Fredrik Lange (Liber 2003)
• Planerad kommunikation 4 uppl. – Peter Erikson (Liber 2005)
• Påverkan – Robert B. Cialdini (Liber 2005)
• Kommunikationsplanering - Lars Palm (Studetlitteratur 2006)

Migrationsminister Tobias Billström får sämst betyg i regeringen av svenska folket. På en femgradig skala lyckas Billström skrapa ihop betyget 2,4. Det uppger TT och som Sydsvenska Dagbladet och Svenska Dagbladet återger. Billström är den moderat och minister som själv suttit i riksdagen och fattat beslut om tv-licensen och sedan struntat i att betala.

När Tobias Billström tillträdde som migrationsminister avslöjades att han inte betalat tv-licensen på flera år. Billström, som själv satt i riksdagen när beslutet om tv-licensen klubbades, sjukskrev sig i samma veva som historien uppdagades. Väl tillbaka i arbete som en av landets högsta beslutsfattare i vår demokrati sade han ”förlåt” och därmed var hela affären avskriven.

Någon som tjänat på all den uppståndelse som ministrarnas obetalda tv-licenser har skapat är Radiotjänst i Kiruna. Under fjolåret fick de oväntat många nya licensbetalare, sammanlagt 36 000, vilket innebär 60 miljoner kronor i tillskott till Sveriges Radio och Sveriges Television.

Troligen är Tobias Billström en av dem som numer betalar licensen. Men svenska folket har ännu inte godtagit hans ihåliga ursäkt. Här återstår onekligen en nota att betala.

Detta är en fortsättning på mina tidigare inlägg:

1. Sjunkande medlemstal ställer facken inför strategiska vägval

2. Struktur för systematisk facklig marknadsanalys

Med utgångspunkt av doktorsavhandlingen ”Learning from members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions.” gjord av Sif:s förbundsekonom Hans Björkman 2005 resonerar jag om det fackliga medlemskapet ur ett marknadsperspektiv.

Micael Dahlén och Fredrik Lange delar i sin bok ”Optimal marknadskommunikation” in kunderna i fem olika strategiska – psykografiska – målgrupper. (sid. 126-156) Jag har efter egen förmåga översatt de strategiska målgrupperna till ett fackligt konsumentperspektiv.

• Övertygade konsumenter

Övertygade konsumenter är lojala medlemmar som inte är benägna att överge medlemskapet. Detta är den tacksammaste – men också den mest krävande – målgruppen eftersom den är mest mottaglig för information.

• Passiva konsumenter

Här återfinns medlemmar som inte funderat igenom riktigt varför de är medlemmar utan är det av gammal vana, exempelvis ”ett arv hemifrån”. Eftersom denna grupp redan är medlemmar är den också mottaglig för information. Men målgruppen är också mottaglig för kritisk information ifrån annat håll.

• Tvekande konsumenter

Denna målgrupp överväger att lämna facket. En tvekande konsument är inte lika mottaglig för information som tidigare målgrupperna. Det beror på att den tvekande konsumenten inte har någon relation att tala om till facket och därför inte reagerar på informationen.

• Presumtiva konsumenter

Här finns studerande och löntagare som aldrig har fått frågan om medlemskap. Målgruppen har ännu inte bildat sig en uppfattning om medlemskapet och kan därför ta till sig information men även ta till sig kritisk information från annat håll.

• Övertygade ickekonsumenter

Konsumenten har en bestämd uppfattning om att medlemskapet inte är till nytta. Här återfinns bland annat de som av ideologiska eller av tidigare dåliga erfarenheter av facket avstår medlemskap. Målgruppen har en stark så kallad ickerelation och är immuna mot information från den fackliga organisationen.

Jag vill även lyfta fram ”Strategiskt viktiga företag” och ”Strategisk demografisk grupp”, exempelvis en för organisationen viktig åldersgrupp eller ort/geografiskt område. Enligt Hans Björkmans definition ses dessa snarare som segment än målgrupper. De särskiljer sig från målgrupperna då de har ett organisationsperspektiv. Segmenten kan innehålla alla målgrupper.

Om den fackliga organisationen väljer ett segment behöver man överväga vilken målgrupp informationen ska riktas till eftersom det är svårt att rikta sig till samtliga konsumenter på en gång.

Läs tidigare inlägg om psykografiska målgrupper:

Om budskap, formulering, ord och avstånd

Detta är en fortsättning på mitt föregående inlägg:

Sjunkande medlemstal ställer facket inför strategiska vägval

Jag fortsätter att använda ett marknadsperspektiv på det fackliga medlemskapet, precis som Hans Björkman gör i sin doktorsavhandling ”Learning from members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions”.

För att kunna göra en systematisk facklig marknadsanalys behövs en branschdefinition, som tydliggör vad och vilka som ska analyseras. Definitionen kan omfatta:

Vad

• Hela branschen som den fackliga organisationen är verksam inom.
• Segment av branschen.
• Ett visst bolag eller vissa bolag som är verksamma inom branschen/segmentet.

Vilka

• Alla konsumenter (medlemmar)
• Alla presumtiva konsumenter
• Samtliga löntagare inom branschen/segmentet
• En demografisk målgrupp

Exempel på branschdefinition:

Alla löntagare mellan 20-35 år som är verksamma inom verkstadsindustrin i Göteborg.

Men att bara analysera och försöka förstå konsumenten hjälper oss föga om vi inte sätter in det i ett större sammanhang där även den fackliga organisationen och marknaden ingår.

Vikten av att analysera den egna organisationen ska inte underskattas. Björkman ringar i sin doktorsavhandling bland annat in organisationskulturen och den finansiella statusen som två viktiga faktorer att ta hänsyn till.

”Det måste vara accepterat att man lyssnar direkt på medlemmar och presumtiva medlemmar. Man måste också uppfatta medlemmarna som personer med individuella behov”. (Björkman sid. 136)

Några frågeställningar som kan vara relevanta att ställa under analysarbetet:

Den egna organisationen

• Hur ser den finansiella ställningen ut?
• Vilka ekonomiska resurser finns till förfogande?
• Vilka humana resurser finns till förfogande?
• Vilken kompetens har vi och vilken kompetens behöver vi?
• Vilka övriga styrkor och svagheter har organisationen?
• Finns en förståelse och acceptans för att prioritera arbetet i organisationen?

Konsumenten

• Vilken kännedom har målgruppen om det fackliga medlemskapet i dag?
• Vilka frågor upplever målgruppen att facket driver i dag?
• Vilka frågor ska facket driva?
• Vilka behov upplever målgruppen inte är tillfredställda?
• Vilka trender och vilka motiv lockar målgruppen?
• Vilka segment finns inom målgruppen och hur stora är dessa?
• Varför agerar och resonerar målgruppen som den gör kring det fackliga medlemskapet?

Marknaden

• Vad gör andra fackförbund, inom branschen och inom andra sektorer?
• Vilka styrkor och svagheter har dessa fackförbund?
• Vilka omvärldsfaktorer i form av exempelvis politiska beslut påverkar marknaden?
• Vilka övriga trender kan påverka förutsättningarna för marknaden?
• Vilka hot och möjligheter erbjuder dessa omvärldsfaktorer och trender?

Då återstår bara en fråga och det är; hur? Hur genomförs analysen?

För att ta reda på ”medlemmarnas fackliga erfarenheter och önskningar”, som Björkman uttrycker det i sin modell krävs kvantitativa undersökningar i form av enkäter som visar hur stor andel av målgruppen som har en viss uppfattning. Djupintervjuer ger sedan svar på varför målgruppen har en viss åsikt.

Björkman slår i samband djupintervjuerna fast:

”Man bör överväga att använda interna moderatorer som är experter på uppgiften, eftersom dessa kan ha en fördel i interaktionen med deltagarna och när det gäller att fokusera diskussionerna till viktiga frågor. ” (sid.134)

Referenslitteratur:

• Learning from members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions. – Hans Björkman (Handelshögskolan 2005)
• Building strong brands – David A. Aaker (The Free Press 1996)
• Optimal marknadskommunikation – Micael Dahlén och Fredrik Lange (Liber 2003)
• Planerad kommunikation 4 uppl. – Peter Erikson (Liber 2005)

Nyligen gjorde LO-tidningen en nedslående sammanställning som visar att cirka 170 000 löntagare har lämnat sitt fackförbund i år. Håller trenden i sig året ut lär medlemstappet landa kring 200 000 löntagare sett till hela året. Facken står nu inför strategiska vägväl för hur man ska hantera de sjunkande medlemstalen.

Under julhelgen har jag läst ”Optimal marknadskommunikation” av Micael Dahlén och Fredrik Lange och ”Learning from members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unions”, en doktorsavhandling av Sif:s förbundsekonom Hans Björkman. Den sistnämnda är direkt intressant ur ett fackligt strategiskt och kommunikativt perspektiv.

Björkman konstaterar att facket i västliga ekonomier står inför enorma utmaningar. Åldrande befolkningar resulterar i minskande medlemstal. De som lämnar arbetsmarknaden ersätts av färre men bättre utbildade nykomlingar.

Det är en överlevnadsfråga för facket att kunna attrahera dessa unga, välutbildade personer, slår Hans Björkman fast och skriver vidare: ”Fackliga strategier måste därför anpassas efter intressen och behov hos dessa presumtiva medlemmar.”

Som titeln slår an anser Björkman att det är viktigt att lyssna på medlemmar och presumtiva medlemmar för att kunna utveckla, för målgruppen, attraktiva tjänster och för att kunna kommunicera på mottagarens villkor.

Björkman använder ett marknadsperspektiv i sin strategiska modell. Han pekar också på olika överväganden som den fackliga organisationen behöver göra, bland annat var man ska koncentrerar sina insatser för att rekrytera medlemmar; över hela ”marknaden” på en gång eller inom väldefinierade ”segment”. Han skriver bland annat:

”Då nya marknader uppstår (exempelvis att nya branscher växer), tar det ofta lång tid att bygga upp en stor marknadsandel. Detta arbete kräver en uthållig strategi och ett tydligt ledarskap över en lång följd av år. En väg att hantera detta kan vara att inrikta sig på väldefinierade mindre segment av den nya marknaden istället för att söka uppnå önskat medlemsantal genom en allmän breddning av organisationens rekryteringsområde.”

(Sid. 136)

För att anpassa Björkmans resonemang från 2005 till de villkor facket lever i idag handlar det snarare om att välja ut vilka ”segment” som är strategiskt viktiga för facket att inte förlora. Indelningar som enligt min mening kan vara intressanta att göra är:

• Strategiska företag

Företag där det är strategiskt viktigt att behålla (eller stärka) en hög organisationsgrad, enligt den fackliga organisationen.

• Strategisk demografisk grupp

Exempelvis den åldersgrupp där det är strategiskt viktigast att behålla (eller stärka) en hög organisationsgrad, enligt den fackliga organisationen.

• Strategisk psykografisk målgrupp

En målgrupp som rent mental befinner sig i samma position och som den fackliga organisationen anser som speciellt viktig att behålla/övertyga.

För att kunna göra denna indelning behöver en noggrann analys göras av den egna organisationen, konsumenterna och av ”marknaden” (där bland annat de politiska besluten återfinns). När väl detta strategiska grundarbete är gjort kan en ”optimerad marknadskommunikation” byggas upp.

På jordbruk, inom restaurangbranschen och inom byggsektorn tvingas människor att dela sina inkomster till kriminella organisationer. Det visar en ny rapport från Rikskriminalpolisen, som nu vill vidga begreppet människohandel att även omfatta tvångsarbete. Det uppger Byggnadsarbetaren. Absurt, anser centerpartiet. 

Vanligtvis förknippas begreppet människohandel med kvinnor, barn och män som tvingas sälja sina kroppar för sexuella ändamål. Men människohandel kan också innebära tvångsarbete.
– Alla former av tvångshandel med människor är olagliga. Men när det gäller tvångsarbete får vi inte in mycket information. Det handlar mer om att vi själva får söka den, säger Kajsa Wahlberg på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion till Byggnadsarbetaren.

Rikskriminalpolisen ska bland annat ha fått in uppgifter om estniska byggarbetare som arbetat i Stockholm. De har fått avtalsenliga löner på 170 kronor i timmen. Men när de rest tillbaka till Estland har de tvingats lämna större delen av lönen till kriminella organisationer. Polisen har dock inte lyckats bekräfta dessa uppgifter. Att hitta bevis är svårt och kräver enorma resurser, menar Kajsa Wahlberg. Få drabbade vågar träda fram självmant.

I förra veckan skrev Byggnads förbundsordförande Hans Tilly ett inlägg på Svenska Dagbladets Brännpunkt i just detta ämne, då med anledning av det så uppmärksammade Vaxholmsmålet. Han skrev bland annat:

 ”Många av våra utländska kolleger arbetar under slavliknande förhållanden.

De saknar ofta det allra mest grund­läggande arbetsskyddet, får inte ut sina löner, bor i utdömda lokaler och hotas av sina arbets­givare om de talar med facket ­eller med svenska myndigheter.

Detta är inget annat än utnyttjande av människor som kommer hit för att hitta sin försörjning. Jag kallar det jobbtrafficking och likställer det med annan männi­skohandel.” 

På dagens Brännpunkt går centerpartiets partisekreterare Anders Flanking till hårt angrepp mot Tilly. Han skriver bland annat:

 ”Tillys inställning är skrämmande. Att människor använder sig av EU:s fria rörlighet för tjänster, varor, personer och pengar är inte ett problem. Det är en möjlighet.” 

Han menar att Tillys – och numer även Rikskriminalpolisens – jämförelse med människohandel är absurd.

Drygt en vecka efter att EU:s domstol kom med sitt utlåtande i Vaxholmsmålet analyseras konsekvenserna. Professorer och forskare spår tuffare tider för facken. Men utlåtandet har fler dimensioner och synliggör även andra svagheter i den svenska modellen.

Nu är det fritt fram för lettiska bolag i Sverige. Lönen till de lettiska jobbarna behöver inte vara högre än svenska minimilöner. Kanske räcker det till och med att företag har lettiska kollektivavtal och följer lönenivån som finns i det. Den bedömningen gör flera EU-jurister som TT har talat med.

– Domstolen har underkänt den svenska lagstiftningen och därför är det Vilda Västern nu. Så för tillfället är det fritt fram. Bollen ligger nu hos facken, säger Jörgen Hettne, forskare i EG-rätt på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Även Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet, gör en liknande tolkning. 

Redan samma dag som utlåtandet offentliggjordes konstaterade Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, i LO-tidningen att dystrare tider är att vänta:

– Det är inte med någon större glädje jag läser domen. Förståelsen för den svenska modellen som generaladvokaten visade finns inte i den slutgiltiga domen.

Nyström ställde sig då också tveksam till att en ändring av utstationeringslagen skulle lösa problemet.

Just denna tveksamhet fick mig att reagera när LO:s jurister någon dag efter att utlåtandet presenterats ville byta strategi i de fortsatta förhandlingarna i Arbetsdomstolen i målet. Juristerna hävdar nu att företaget varit verksamt i Sverige långt före skolbygget i Vaxholm och därmed inte kan ses som ett företag som vistades tillfälligt i Sverige. Ett mycket tveksamt strategibyte, enligt min mening.

Men utlåtandet har även fler dimensioner och synliggör fler svagheter i den svenska modellen. Byggnads ordförande Hans Tilly ställde redan dagens efter utlåtande i en debattartikel i Svenska Dagbladet fyra konkreta krav till regeringen.

Ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarna behöver mer resurser för att kunna komma åt den organiserade brottsligheten inom byggsektorn. Även Arbetsmiljöverket behöver få mer resurser eftersom verket har den lagliga rätten att inspektera och stoppa byggen med livsfarliga arbetsförhållanden. Skattemyndigheten måste få rätten att göra oannonserade stickprovskontroller på Byggarbetsplatser. Dessutom behöver frågan om jobbtrafficking lyftas till EU-nivå, kräver Hans Tilly.

Samma dag pekade Dagens Industri i sin ledare på att utlåtandet kan komma att påverka samtalen mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv om ett nytt så kallat Saltsjöbadsavtal. ”Om domen underlättar eller försvårar samtalen om ett nytt huvudavtal återstår att se”, skrev tidningen.