Förr var Sverige ett ansett land inom arbetsmiljön. Blickar riktades till det lilla landet i norr vars forskning och satsning på minskade olyckor sågs som en förebild. Det var då. I dag, när Arbetslivsinstitutet vilar på arbetsmiljöns kyrkogård, Arbetsmiljöverket tvingas sparka var fjärde inspektör och facken tvingas dra ned på arbetsmiljöutbildningarna har Sverige förvandlats till ett arbetsmiljöns u-land.

 

När Arbetslivsinstitutet, ALI, lade ned i somras tvingades sammanlagt 285 forskare att gå från sina arbeten. Nästan hälften, 140 forskare, har lämnat arbetslivsforskningen helt visar en undersökning som Vinnova och Forskningsrådet arbetsliv och socialvetenskap presenterade i början av december.

 

ALI stod under sina glansdagar för en tredjedel av den totala forskningen kring arbetsmiljö i Sverige och var ansedd och betydande aktör på internationella scenen inom området. I dag går närmare var tionde forskare arbetslös. Värdefull och unik kunskap går förlorad.

 

Arbetsmiljöverket har in i det längsta försökt att skona inspektörerna när verket tvingas skära ned. Men nu går det inte längre. Av 400 inspektörer återstår snart bara 300. Då har redan cirka 250 personer redan lämnat verket vid tidigare nedskärningar.

 

LO presenterade nyligen rapporten Samverkan för bättre arbetsmiljö som visar att landets skyddsombud skriker efter vidareutbildning. Det är inte förvånande. Däremot är det anmärkningsvärt att regeringen skurit bort de pengar som tidigare gått till sådana utbildningar.

 

Ytterst drabbar dessa neddragningar landets löntagare som på sikt får sämre arbetsmiljö när forskning stannar av, granskning försämras och kunskapen bland fackens medlemmar urholkas.

 

Regeringen gör sitt yttersta för att försämra, försvåra och förvandla landets eldsjälar till arbetsmiljöns analfabeter. Måtte de inte lyckas!

Tuffa ekonomiska sparkrav tvingar Arbetsmiljöverket att göra sig av med var fjärde inspektör.

 – Sverige kommer att vara bland de länder i Europa som har lägst antal inspektörer per företag. Det innebär ännu mindre möjligheter för dem att kunna rycka ut och hjälpa skyddsombuden, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöexpert på Unionen, till tidningen Kollega. 

Under en treårsperiod stramas anslaget till verket åt med 160 miljoner kronor. Arbetsmiljöverket har redan gjort sig av med cirka 250 personer och då framför allt administrativ personal. Men nu går det inte att slimma mer. Nu tvingas verket att göra sig av med 100 inspektörer.

 

Börje Sjöholm befarar att neddragningarna främst drabbar småföretag och frågor som rör psykosociala frågor.

– De som riskerar att tvingas gå är de som jobbar med psykosociala frågor.

 

På Arbetsmiljöverket bekräftar Catarina Edgar att neddragningarna leder till färre inspektioner.

 – Det här innebär att antalet inspektioner kommer att minska. Den obligatoriska andelen av besöken kommer att bli större.

Facken är otydliga med vad de står för och vad de kan göra för nytta. Det konstaterar Niclas Sandin i Svenska Dagbladet. Sandin är analytiker på NMA, som gjort en undersökning om fackförbundens kommunikation.

 

Medlemsflykten från fack och a-kassa tog rejäl fart under fjolåret. Hårdast drabbades LO:s förbund som sammanlagt kommer att ha tappat över 120 000 medlemmar under 2007 när siffrorna är sammanställda.

 

Niclas Sandin efterlyser mer långsiktig och tydlig kommunikation för att facken ska lyckas bättre i med sina värvningskampanjer.

– Det råder en splittrad bild av facken. Med vissa undantag verkar de inte ha ett samlat grepp om hur de ska arbeta med kommunikation mot allmänhet.

 

Allmänt har fackförbunden en låg uppmärksamhet, det vill säga att få har sett deras kommunikation i form av reklam och medienärvaro, visar undersökningen.

 

Flera fackförbund har dragit igång eller ligger i startgroparna med vad Svd:s Cecilia Axelsson kallar glassiga mediekampanjer. Men det räcker föga. Att skylla allt på regeringen räcker inte heller långt, konstaterar hon.

Jag har tidigare skrivit följande artiklar om strategisk kommunikation ur ett fackligt perspektiv och om medlemskampanjer.

1. Sjunkande medlemstal ställer facken inför strategiska vägval 

2. Struktur för en systematisk facklig marknadsanalys

3. En strategisk analys av den fackliga målgruppen

4. En taktisk analys av den fackliga målgruppen

Medlemskampanjer generellt:

Facken svarar med värvarkampanjer för miljoner

Om TCO:s kampanj Facket förändras:

1. Behöver facket eller endast kommunikationen förändras

2. TCO-kampanj väcker frågor

3. Blygsam start för TCO:s 40 miljoner kronors projekt

4. Om budskap, formulering, ord och avstånd

Svenskarna är Ica trogna trots köttfärsskandalen. I december steg försäljningen med 5 procent medan jämförbara butiker uppvisade en ökning på 3,4 procent. Det rapporterar E24. Någon dag efter att Janne Josefsson avslöjat fusket konstaterade jag att Ica har ett för starkt varumärke för att ta skada av några köttfärspaket.

 

Svensken har en stark relation till Ica genom bland annat den mångåriga reklamen med Ica-Stig & Co. Det förtroendekapital som denna relation innebär har varit Icas räddning.

 

Strax innan jul presenterade Svenskt Kvalitetsindex, SKI, sin årliga undersökning av dagligvaruhandel. Solklar etta var Ica, i botten skräpade Lidl.

 

Ica har klarat sig också mycket tack vare en bra krishantering. I stora drag har ledning och handlare följt krisen kommunikativa ledord öppenhet, ärlighet och handlingskraft. Det minimerar krisen.

Läs också:

Köttfärsskandalen drabbar leverantörerna värst

Den som blir sjuk i dag får mindre i sjukpenning än vad en person med samma ersättning fick för två år sedan. Det visar siffror från Riksdagens utredningstjänst.

– Rättvist, anser ansvarig minister Christina Husmark Pehrsson i DN.

Sjukt menar jag.

 

Den som tjänar 16 000 kronor per månad har fått sänkt ersättning med 364 kronor per månad. För den som tjänar 25 000 kronor i månaden motsvarar sänkningen 560 kronor per månad.

 

Regeringen vill nu också sänka sjukpenningen från 80 till 75 procent efter ett år. Det innebär en minskning på nära 1 100 kronor per månad vid en månadslön på 16 000 kronor.

 

För den som tjänar 25 000 kronor i månaden blir sänkningen 1 680 kronor per månad.

 

Detta kan sättas i relation till det miljardregn som de rikaste i landet har fått genom avskaffandet av både fastighetsskatten och förmögenhetsskatten.

 

Bara slopandet av den sistnämnda skatten ger landets rikaste fem miljarder kronor mer. I Danderyd kan invånarna inkassera 600 miljoner kronor på pluskontot. Det visar beräkningar som gjorts av Jens Lundberg, förbundsstyrelseledamot i SSU, som presenteras i senaste numret av Tvärdrag.

Samtidigt som statskassan är sprängfylld har regeringen sänkt ersättningen till dem som behöver stöd och gett till landets mest välbärgade. Att i det läget ta ordet rättvisa i sin mun är magstarkt. Rimligen har rättvisan i Sverige anno 2008 blivit sjuk – nivån på det som kallas rättvisa har i alla fall sjunkit.

Manpower kan i framtiden tvingas att använda utländska avtal för att klara konkurrensen. Detta som direkt följd av EG-domstolens utlåtande i Lavalmålet. Det säger vd:n Lars Fortseth till LO-tidningen.

 

Effekten av Lavalmålet lär dröja ett tag. Men blir konsekvensen att konkurrensneutraliteten sätts ur spel tvingas Manpower, som är ett globalt företag, att tänka om, resonerar han.

– Om utländska bemanningsföretag kan verka i Sverige med betydligt lägre löner då får även Manpower Sverige tänka om, säger Lars Forseth till LO-tidningen.

Lösningen kan i så fall bli att ”flagga ut” Manpower och byta de svenska avtalen mot billigare utländska, konstaterar han.
– Hur skulle det se ut om det åttonde största företaget räknat utifrån antalet anställda i Sverige går i konkurs för att vi använder svenska kollektivavtal, frågar sig Lars Forseth.

 

De mest anmärkningsvärda slutsatserna kring Lavalmålet drog TCO:s ordförande Sture Nordh nyligen som nyligen i DN avfärdade målet som en liten pseudofråga.

– Den berör bara en liten del av arbetsmarknaden, sade han.

Läs också:

Manpower oroas för utländsk låglönekonkurrens

Antalet skyddsombud på svenska arbetsplatser minskar och bara två ombud av hundra är under 25 år, rapporterar Sveriges Radio Ekoredaktion. På sikt kan detta leda till sämre arbetsmiljö på många arbetsplatser, menar Arbetsmiljöverket.

 

Maria Cupén arbetar som servitris på en konferensanläggning i centrala Stockholm och är skyddsombud.

– Jag är skyddsombud i första hand för att jag inte gillar orättvisor. Jag menar att oavsett om man jobbar på kontoret eller om man jobbar på golvet så har man lika värde, säger Maria Cupén till radion.

 

Antalet skyddsombud blir allt färre. De senaste fem åren har mer än var tionde skyddsombud försvunnit.

 

I radioinslaget visar Maria Cupén en korridor på arbetsplatsen som delvis är blockerad av bland annat backar med tomglas, trots att korridoren leder till en nödutgång.

- Här har vi problem. Det här är en nödutgång och vi har pratat väldigt mycket och väldigt länge om att det inte ska finnas grejer här. Varje gång som jag kommer så är det något som står i vägen här och jag måste göra något drastiskt för att det ska respekteras och accepteras, säger Maria Cupén.

 

Visserligen har arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin lagt ned Arbetslivsinstitutet och tvingat 285 framstående forskare ut på gatan. Förvisso har samma minister även minskat anslagen till Arbetsmiljöverket så till den milda grad att verket tvingat göra sig av med närmare 300 personer.

 

Onekligen har samma minister även fått massiv kritik från fackligt håll så väl som forskarhåll, både nationellt och internationellt, för dessa neddragningar och för regeringens nonchalanta attityd och bristande kunskap i frågan.

 

Men vare sig Maria Cupén eller någon annan behöver oroa sig. Som vi alla vet har Sven Otto Littorin ett kort i rockärmen – eller snarare ett klistermärke. När kritiken var som värst mot arbetsmarknadsministerns neddragningar lanserade han en smileykampanj, som innebär att alla företag som har en bra arbetsmiljö får ett klistermärke.

 

I skuggan av denna kampanj känns naturligtvis satsningar på fler skyddsombud, fler inspektörer och förbättrad forskning som gammalt, traditionellt och otidsenligt. Frågan kvartstår vem som ska kontrollera arbetsmiljön och dela ut alla klistermärken nu när den samlade kunskapen inom arbetsmiljöområdet schasats ut på gatan. Kanske kan Rickard Olsson i Bingolotto ordna en tombola även åt detta.

Manpower befarar en ökad konkurrens från billiga utländska bemanningsföretag efter EG-domstolens utlåtande i Vaxholmsmålet.

– Om man antar att fler utländska företag kommer använda Laval-målet som förevändning att bryta mot svenska kollektivavtal kommer mer utländsk arbetskraft att verka i Sverige till betydligt lägre priser, säger Lars Forseth, vd för Manpower Sverige, till Byggnadsarbetaren.

Effekten av domen kan bli att utländska bemanningsföretag erbjuder mycket låga priser till följd av lågavlönad arbetskraft. I och med utlåtandet finns en finns en uppenbar risk att konkurrensneutraliteten sätts ur spel, menar Lars Forseth.
– Om då enbart svenska företag följer kollektivavtalen så får vi en snedvriden konkurrenssituation på arbetsmarknaden, säger han till Byggnadsarbetaren.

Utlåtande i Vaxholmsmålet kan på kort sikt komma att få betydelse för bemanningsbranschen och på längre sikt för hela arbetsmarknaden, anser Lars Forseth.

Därmed gör han en annan bedömning av konsekvenserna av EG-domstolens utlåtande än TCO:s ordförande Sture Nordh. Han sa nyligen i DN att effekterna av utlåtandet har överdrivits.

– Den berör bara en liten del av arbetsmarknaden. Alla grundläggande system består. Om regeringen vill kan vi hantera det här.