I dag valde Inger Efraimsson att kliva av posten som ordförande i Försäkringskassan. Det kanske inte är så överraskande att den tidigare ordföranden i SKTF har svårt att förlika sig med den nu förda politiken. Sättet regeringen väljer att sköta – eller snarare inte sköta – hennes avgång förvånar desto mer.

Inger Efraimsson försökte redan för en månad sedan kontakta socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson för att förklara situationen, uppger hon till LO-tidningen.

Vidare säger hon:

– Men varken ministern eller statssekreteraren ringde tillbaka så då skrev jag ett brev. Men ingen svarade på det heller. Först när jag pratade med TCO:s Sture Nord tyckte han att det var en nyhet för TCO-tidningen som kommer ut på fredag.

Vid pressträffen som socialförsäkringsministern höll under eftermiddagen ”beklagade” hon att Inger Efraimsson inte lyckats nå henne.  

Cristina Husmark Pehrsson behöver uppenbarligen en telefon som det inte bara går att ta emot samtal, utan även ringa från.

Regeringen utser imorgon Erik Åsbrink till Inger Efraimssons efterträdare.

EG-domstolen ger det finska sjömannafacket rätt i att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram ett finländskt kollektivavtal när Viking Line flaggade ut färjan Rosella till sitt dotterbolag i Estland. Nationell domstol i Finland ska nu avgöra om stridsåtgärderna var proportionerliga. Det står klart sedan domen i Viking Line-målet offentliggjordes i går.

Målet kan jämföras med det i Vaxholm där dom faller i nästa vecka. Det svenska målet handlar om att Byggnads tvingade lettiska byggnadsarbetare att åka hem.

Det finns dock skillnader i målen; det finska handlar om etableringsfrihet, Viking Line ville etablera sig i Estland. I Vaxholm handlade konflikten i grunden om vad EU:s rörelsefrihet innebär. De lettiska byggföretaget ville jobba i Sverige utan att behöva rätta sig efter svenska kollektivavtal.

Domen i Vaxholmsmålet kommer den 18 december.

Läs också:

Domen mot den svenska modellens strejkrätt försenad en vecka

Även Coop och Axfood har fuskat med bästföredatum på köttfärsen. På Scan är lagren nu fulla med malt kött som man inte vet var man ska göra av, rapporterade SVT:s Aktuellt i går kväll. För leverantörerna kan butikkedjornas fusk bli en dyrköpt affär.

När Uppdrag Gransknings avslöjade snusket med köttfärsen sjönk Ica-aktien Hakon Invest som en gråsten på Stockholmsbörsen. I går steg den med över 5 procent.

Bilden av att konsumenten framför allt överger köttfärsen som produkt och inte Ica blir allt mer tydlig. Gårdagens avslöjande att även andra butikskedjor har fuskat med datummärkningen förstärker den tendensen, vilket givetvis är positivt för varumärket Ica.

Fortsätter Ica att spela korten rätt och inga nya konstigheter avslöjas är hela köttfärsskandalen ett minne blott efter julhelgen – för butikerna. För leverantörerna tar det rimligen längre tid att falla tillbaka i de gamla hjulspåren. För många mindre leverantörer kan historien till och med innebära slutet när allt fler butiker går över till centralt paketerad färs för att stärka trovärdigheten mot kund.

Och jag upprepar; om samma skandal hade avslöjats på Lidl hade det inneburit dödsdomen för den tyska matkedjan på den svenska marknaden.

Läs även:

Varumärket Ica för starkt för att ta stor skada av köttfärspaket

I slutet av förra veckan var närmare 150 000 personer öppet arbetslösa. Det är en minskning med drygt 20 000 personer jämfört med samma vecka i fjol, visar färska siffror från Arbetsmarknadsverket, Ams. Men verket spår nu att arbetslösheten ökar under andra halvåret nästa år.

Den goda konjunkturen gör arbetsmarknaden till ett självspelande piano där lediga jobb fylls av sig själva och vakanstiderna är mycket korta, konstaterar LO-tidningens chefredaktör Tommy Öberg i en analys.

Trots det ökar antalet personer som tvingas söka socialbidrag, visar en kartläggning som SVT:s Aktuellt har gjort. Människor som står långt från arbetsmarknaden får inte det stöd som behövs utan dessa människor lämnas i stället därhän. Utanförskapet växer i Sverige mitt under brinnande högkonjunktur.

Ams spår i sin prognos att arbetslösheten stiger under senare delen av 2008. I sämre tider brukar den svenska modellens arbetsmarknadspolitik ge ökade resurser åt utbildning och åtgärder. Men några sådana tankar har inte regeringen utan snarare tvärtom, ytterligare åtstramningar är planerade, konstaterar både Tommy Öberg och Svd:s Anna Danielsson.

Frågan är om de nya siffrorna från Ams får regeringen att tänka om. Regeringen har som uttalat mål att minska utanförskapet. Börjar den totala arbetslösheten att stiga utan att resurser skjuts till får regeringen ytterligare bekymmer med en redan ljummen opinion.

Regeringen kan då räkna med kritik, inte bara från väljare, utan även från kommuner. I år har cirka 370 000 personer lämnat a-kassan till följd av regeringens politik. För dessa personer återstår vid arbetslöshet socialbidrag – en kostnad kommunerna betalar.

Arbetsförmedlingen gjorde fel när man anvisade småbarnsmamman Rebecka Magnusson ett jobb 140 mil hemifrån. Det anser arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Det framkom vid en diskussion i riksdagen i fredags, uppger LO-tidningen. Ministern är dock inte beredd att ändra reglerna.

Rebecka Magnusson bor i Luleå med sin tvååriga dotter och man som arbetar mycket kvällar och helger. Arbetsförmedlingen har anvisat henne en provanställning i Karlskrona och förklarat för henne att hon kan veckopendla.

Arbetsförmedlingens tuffare krav är resultatet av de åtstramningar av reglerna som den borgerliga regeringen gjorde vid halvårsskiftet. Numera ska en arbetslös vara beredd att kunna söka ett jobb utanför det egna yrket och utanför sitt närområde från och med den första arbetslösa dagen.

Trots det menar arbetsmarknadsministern att a-kassereglerna användes på ett felaktigt sätt i fallet med Rebecka Magnusson och att de inte behöver förändras. Men frågan är; om inte arbetsförmedlingens personal kan tolka gällande regelverk, vem kan då göra det?

Läs också:

Ett "förlåt" funkar inte för Rebecka Magnusson

Var inne på wikipedia i eftermiddags och som av en slump upptäckte jag att det inte fanns någon information om IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven. Jag hämtade kortfakta som finns på ifmetall.se och lade in.

Jag fastnade sedan en stund i wiki och sökte på ord med anknytning till arbetsmarknaden och upptäckte fler brister och luckor i wikipedia som du kanske kan hjälpa till med.

Bland annat behöver antalet rikstäckande kollektivavtal som IF Metall har tecknat uppdateras i och med att flera slagits samman i årets avtalsrörelse. Även den information som finns om Dagens Arbete behöver ses över.

Här är några ord som inte har någon förklaring alls:

• Strejkrätt
• Fredsplikt
• Avtalsrörelse
• Avtalsperiod
• Jämställdhetspott
• Riksavtal
• Hängavtal

Ica är solklart bäst i klassen, visar årets kundundersökning av dagligvaruhandeln gjord av Svenskt Kvalitetsindex, SKI, före köttfärsskandalen. Det stora förtroendekapital som varumärket har räddar Ica från stora förändringar i köpmönstret hos konsumenterna. Överför samma isolerade händelse till Lidl, som ligger i botten på samma undersökning och matkedjan hade troligen fått lägga ned sin verksamhet i Sverige.

När den stora kedjan avslöjas med att fuska med kvaliteten på maten får det stort genomslag av flera olika anledningar. Ica står för cirka 50 procent av omsättningen i svensk mathandel. Varumärket berör således direkt en stor del av svenska befolkningen.

Det faktum att fyra stora Ica-butiker, som alla haft bra klirr i kassan och där ägarna kan leva en minst sagt gott liv på inkomsterna från sina butiker, hjälper Uppdrag Granskning att bygga upp ett dramaturgiskt David mot Goliat, där den store girige ägaren lurar den ovetande konsumenten. Det hade inte varit lika lätt att spela upp samma scen för tevetittaren om det handlade om jourbutiken som dessutom nätt och jämt gick runt.

Ica hanterar krisen bra. Ledning och handlare följer krisen kommunikativa ledord öppenhet, ärlighet och handlingskraft. Det minimerar krisen.

Nu ger också den mångåriga reklamen med Ica-Stig & Co avkastning. Syftet med denna reklamsåpa har knappast varit att informera tevetittaren om priset på veckans annonsvaror utan att bygga en personlig relation.

För konsumenten är det svårare att säga upp bekantskapen med ett varumärke som man har en personlig relation med. Det märks också i de undersökningar som droppar in kring hur konsumenterna tänker. Få säger sig beredda att stänga dörren till Ica.

I torsdags krossade nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström myten om att det inte går att bli rik i Sverige. I en studie visar de att den rikaste procenten av befolkningen äger 32 procent av förmögenheterna i landet eller motsvarande 1 800 miljarder kronor. Alla gnällspikar som gnyr över skattetrycket i Sverige fick sig därmed en knäpp på näsan.

Jesper Roine och Daniel Waldenström har i sin forskningsrapport även inkluderat värdet av familjeägda företag och tillgångar placerade utomlands. Det gör inte Statistiska centralbyrån, SCB, i sina beräkningar. Följaktligen skiljer sig resultaten åt. Enligt SCB:s siffror äger den rikaste procenten av befolkningen cirka 19 procent av de privata förmögenheterna. Det motsvarar 900 miljarder kronor.

De rikaste knösarna i Sverige äger nu en minst lika stor andel av de samlade förmögenheterna som motsvarande grupp i USA, enligt rapporten

som ges ut av Institutet för näringslivsforskning.

Med tanke på att regeringen avskaffat både förmögenhets- och fastighetsskatten samtidigt som det gemensamt finansierade försäkringssystemet utsatts för rejäla åtstramningar lär klyftorna mellan stenrika och övriga befolkningen öka än mer i en allt snabbare takt.