Indiska gör en H&M; låter designers göra kollektionen, rapporterar Dagens Media. Den kommunikativa taktiken är marknadsföring via pr i ett första steg för att sedan komplettera med köpta kanaler. Koncepttänkande, helt enkelt.

 

Själv ägnade jag en del av helgen åt att tänka igenom ett kommunikativt koncept som jag ska presentera på ett företag på fredag. Konceptet fungerar integrerat - i såväl köpta, som icke-köpta och egna kanaler.

Idén utgår från varumärkets position i dag och var det borde vara utifrån ett kors med variablerna Novis – Expert på ena axeln, och Mossig – Nydanande på andra axeln.

Jag tänker visa på en aktivitet där det finns förutsättning för publicitet i icke köpta kanaler före, under och efter aktiviteten är genomförd. Pr:n kompletteras med annonser som förstärker budskapet.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Att arbetsgivaren tar ett socialt ansvar är den enskilt viktigaste faktorn för var femte ung i dag när de ska välja arbetsgivare. Det visar en ny undersökning från Universum som bygger intervjuer bland Sveriges högskole- och universitetsstudenter. Därmed ökar betydelsen för företag att arbeta med Corporate social responisibility, CSR.

 

Att arbetsgivare inte kränker mänskliga rättigheter är den viktigaste faktorn för 20 procent bland högskolestuderande i valet av arbetsgivare. Bland unga yrkesaktiva tycker 14 procent att detta är viktigast. Motsvarande undersökning förra året låg siffrorna på 18 respektive 13 procent.

– Vi kan se att unga människor i dag allt mer ser sin arbetsgivare som en förlängd arm av den egna identiteten. Man vill jobba på ett företag som står för samma värderingar som man har själv och inte riskera att ens goda rykte ska smittas av arbetsgivarens oetiska beteende, säger Birte Steen, nordisk marknadschef på Universum till SKTF-tidningen. 

Nyligen presenterades även en studie som visar att börsföretag som hållbarhetsfrågorna på allvar får bättre värdeutveckling än konkurrenterna.

– Nu när vi bevisat att det faktiskt är både lönsamt och värdepåverkande att arbeta med CSR och redovisa transparent kan inte styrelser längre bara kicka iväg den här frågan. De har ju ett ansvar för aktiens värdeutveckling, säger Lars-Olle Larsson specialistrevisor vid Öhrlings Pricewaterhouse Coopers och medförfattare till studien ”CSR- från risk till värde” till Sveriges informationsförening.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

TCO:s kampanj FacketFörändras.nu har hittills lockat få besökare, uppger ST Press. Jag dömde ut projektet redan dagen efter det lanserades. Tanken med hela portalen är i grunden feltänkt. Mottagaren ska komma till sändaren när sändaren kallar med ett öppet budskap. Projektet bevisar vikten av att förstå mottagaren och att noga överväga sin kommunikation.

I november drog TCO och centralorganisationens 17 medlemsförbund igång ett långsiktigt initiativ för att förändra bilden av facket och lyfta fram värdet av fackligt medlemskap. Bakgrunden är de sjunkande medlemstalen. 

Men sajten har blivit en flopp, rapporterar ST Press. I januari hade Facketförändras.nu 900 besökare per vecka.

 

Var smärtgränsen går är svårt att säga, menar projektledare Katarina Magnusson.

– Vi har inga kvantitativa mål. Det är en brist, men vi har inte haft den tiden. Det får komma i efterhand.  

Hittills har projektet kostat 20 miljoner kronor.

 Här är några synpunkter som jag har mot projektet

1 Om jag vill ha reda på vad en person som jag inte har någon relation med i dag anser i en viss fråga är det väl rimligt att jag kontaktar henne/honom istället för att be vederbörande kontakta mig.

2 Om jag nu står fast vid att personen i fråga ska komma till mig måste jag fundera igenom mitt budskap mycket noggrant eftersom budskapet i sig ska utlösa en handling hos mottagaren. Enligt uppgifter i Dagens Media syftar kampanjen till att tvätta bort fackets mossighet. På vilket sätt stärker budskapet i reklamfilmerna det kommunikativa målet?

3 Varför måste alla projekt ha egna hemsidor? Underlättar det verkligen för mottagaren? Är det rätt investerade pengar? När jag väl lärt mottagaren att komma till min projektsajt genom att investera en massa pengar på att trumma ut hemsidans adress ska jag lära mottagaren att gå till en annan sajt, fackförbundets ordinarie hemsida. Om man bestämmer sig för att ha kampanjsajter så måste dessa begränsas i antal! LO skulle exempelvis kunna samla alla hjälp- och kampanjsajter under www.020560056.se, som så vitt jag förstår fortfarande är en ledig webbadress. Att sätta den adressen hos målgruppen skulle vara tämligen enkelt.

4 Om man nu bestämt sig för att förändra bilden av det mossiga facket behöver arbetet läggas upp strukturerat, med tydliga mätbara mål. Jag har tidigare beskrivit ett sätt att gå till väga.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Under 2007 satsade företag, organisationer och myndigheter 46 miljarder kronor på information och pr. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2006. Det visar en undersökning från Sveriges informationsförening. PR- och informationsavdelningar står för 36 miljarder kronor medan marknadsavdelningar investerat 10 miljarder kronor.

I går presenterade även IRM siffror för annonsmarknaden som visar att annonseringen på sökmarknaden växte med 70 procent under 2007. Den totala omsättning uppgår till 1 miljard kronor på den svenska marknaden, vilket motsvarar 26 procent av den totala internetannonseringen. Google som enskilt företag håvade in cirka 850 miljoner kronor och har en marknadsandel på 85 procent.

Mycket tyder på att denna marknad fortsätter växa. Det som pekar på det är bland annat internetanvändarens förändrade beteende där sökning blivit ett allt vanligare inslag och att annonseringen i sökmotorer på den amerikanska och brittiska marknaden har en betydligt större del av annonskakan, 40 procent respektive 58 procent.

Samtidigt visar siffror från USA att arbetslösheten inom medier är den högsta på 15 år samtidigt som reklambyråer och konsulter inom media och kommunikation slog rekord i antalet anställningar. Värdet av det skrivna ordet minskar i takt med att spridandet av ord och bild blir allt lättare att sprida för allt fler.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Har du sett den där reklamen på tv där en man sitter till bords och äter taggtråd? Den har gått under en längre tid så sannolikheten att du har sett den är ganska stor. Reklamen syftar rimligen till öka min kännedom och kunskap om medicinen. Något den absolut inte lyckas med. Men så är reklamen inte alls lika tydlig som till exempel reklamen för Ibumetin.

 

Mucoangin heter den. Medicinen alltså. (Hittar bara en fransk version på youtube) Men jag hade inte en aning om det innan jag verkligen ansträngde mig för att ta till mig reklamen och medicinens namn. Mitt spontana intryck efter att ha sett filmen var att medicinen ska användas vid typ halsbränna. Men det stämmer inte alls.

 

På receptfritt.nu står följande:

”Mucoangin sugtabletter ger en snabb och långvarig smärtlindring vid halsont. Sugtabletten verkar lokalbedövande i gom och svalg. Smärtlindringen påbörjas omedelbart. Det bildas en tunn, skyddande hinna i halsen. Det verksamma ämnet, ambroxol, tränger djupt in i det inflammerade området. Det ger en effektiv och långvarig smärtlindring.”

 

Reklamen får därmed inga högre poäng när det gäller kännedoms- och kunskapsmål.

 

Jämför den reklamen med den reklam som sändes när Ibumetin lanserades i Sverige. Det krävdes att du var både blind och döv för att inte ta till dig budskapet. Målet var rimligen den samma som för Mucomagico (eller vad det nu heter) att öka kännedom och kunskapen om mot vad tabletten verkar.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

När varumärket tränger igenom schemat i människors medvetande blir effekten större oavsett om det handlar om pr eller inkonsistent reklam i form av filmer på Youtube eller produktplacering i senaste Bond-filmen.

 

Värdet av redaktionellt utrymme är större än en annons i motsvarande format. Det är de flesta bedömare överens om, däremot inte hur mycket mer. Anledningen är att människor tar till sig informationen på ett mer okritiskt sätt än om samma information förmedlas i en annonstext.

 

Peter Malmsten konstaterar i Mediebilden i verkligenhet (Liber 2002):

”Publicitet sägs vara värd till exempel 3, 6 eller 8 gånger värdet av en annons i motsvarande format. Det är mycket svårt att jämföra värdet på redaktionellt utrymme med priset för annonsutrymme eftersom det är en mängd faktorer som spelar in. Publicitet är inte en annons och påverkar publikens sätt att läsa eller titta och använda sig av informationen.”

 

Samtidigt konstaterar Micael Dahlén i Marknadsförarens nya regelbok (Liber 2003):

”Den konsistenta reklamen stoppas direkt av schemat i människors medvetanden. Eftersom folk redan har en färdig bild av varumärket räcker det att bara notera reklamen – sedan gör det befintliga schemat jobbet. När reklamen blir inkonsistent tränger den igenom schemat. På så sätt bearbetas varumärket mer och får ett större utrymme i folks medvetanden. Därför blir det lättare att komma ihåg varumärket. Samtidigt bryter reklamen slentrianen och gör varumärket mer intressant.”

 

Dahlén menar alltså att när reklamen sticker ut utanför de referensramar som människor har om varumärket blir påverkanseffekten större. Ett resonemang som påminner om det Malmsten för om pr.

 

Det får mig att – om inte likställa – så åtminstone jämföra inkonsistent reklam och pr. Och frågan är var gränsen går mellan pr, inkonsistent reklam och produktplacering.

Jämför bara de här två filmerna. En gjord av ett par entusiaster och en annan gjord av en annan sorts entusiast.

Och vad räknas det här som? Den första filmen är uppenbar reklam - konsistent. Men är den andra filmen inkonsistent, konsistent, pr eller bara på skoj.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

I höst släpper Micael Dahlén marknadsföringsforskare vid Handelshögskolan i Stockholm en ny bok. För att understryka budskapet börjar boksläppet redan nu, i bloggform.

 

I torsdags eftermiddag började Micael Dahlén blogga om sitt nya forskningsprojekt på nextopia.info.
- Jag har studerat evolutionsbiologi, socialpsykologi, epidemiologi, nationalekonomi och företagsekonomi och hittat en gemensam nämnare. Det som driver människor, företag och samhället framåt är jakten på nästa. Nästa förhållande, nästa jobb, nästa produkt och så vidare, säger Micael Dahlén till Dagens Media.

För företagen innebär detta att det är viktigt att framstå som kreativa. Nyheten om en ny produkter är ofta viktigare än själva produkten, menar Micael Dahlén.

Ett exempel på ett kreativt försök är Ericssons försök att rekrytera personal via Facebook och Youtube. Målet var att med hjälp av den påhittade figuren Bert Hamster rekrytera "landets främsta systemvetare och teknologer". 

Försöket föll inte så väl ut men Ericsson är ändå nöjda eftersom försöket i sig är kreativt.

Många gillar idén med att klimatkompensera flygresor, men få vill betala. Det visar en granskning DN gjort. Hos SAS har mindre än en procent av resenärerna betalat in klimatkompensation via sajten sedan starten, skriver tidningen. I början av februari ifrågasatte jag idén med klimatkompensering på Aftonbladets debattsida. Jag efterlyser större ansvar från resebranschen som i dag vältrar över miljöansvaret på konsumenterna.

Läs också min blogg Breven till Marlon.