IF Metall kastar in ytterligare bränsle i debatten om jämställdhetspottens framtid. Nu veckan publicerade förbundet en inspelning på webb-tv med IF Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman. Han säger bland annat:

– Vi vill göra en klar markering. Kommer LO-samordningen inför nästa avtalsrörelse innehålla ett krav på en jämställdhetspott, då vill vi inte vara med.

Det var i förra veckan som förbundet återstartade den debatt man förlorade i avtalsrörelsens inledningsskede. Rimligen har IF Metall fört en intern diskussion inom LO men misslyckats och försöker nu att pressa andra förbund till förhandlingsbordet för att kunna göra upp om en ny gemensam ordnig. Men har man verkligen tömt alla möjliga vägar – flera år i förväg – till interna lösningar för att slippa den massiva kritik förbundet får genom att välja den offentliga strategin? Är det så bråttom att starta den offentliga debatten?

Det skulle bli ett helt annat ljud i skällan om IF Metall lyckades göra upp med exempelvis Kommunal om problematiken kring orättvisa löneskillnader mellan könen och sedan presentera dem gemensamt externt. Men det gör man inte genom att gräva ner sig i en skyttegravsdebatt. Det polariserar snarare.

Frågan är om IF Metall inte också undervärderar riskerna för varumärket och för fackförbundet inom en mansdominerad industrisektor genom att välja den väg man gör.

Ordet varumärke kommer från engelskans branding, som har sitt ursprung hos de amerikanska cowboysen som brännmärkte sin boskap bland annat för att kunna visa på ursprung och kvalitet vid försäljning.

IF Metall spelar ett högt spel med sitt nya varumärke. För det första riskerar förbundet genom en offentlig debatt att öka splittringen inom LO än mer. Dessutom är risken överhängande för att gemene man ska få en felaktig bild av vad förbundet egentligen vill, det vill säga minska löneskillnaderna mellan könen. Förbundet riskerar nu självt att brännmärka sitt varumärke som en symbol för kvinnolönemotståndare.

Läs också:

Man höjer på ögonbrynen över IF Metalls pottutspel