Moderaterna och alliansen vann valet 2006 genom att tidigt formulera en problemställning som de sedan presenterade lösningar på. Nu ska moderaterna upprepa konceptet till valet 2010. Problemlösningarna rör jämställdhet och kvaliteten på omsorgen inom ”välfärdsverksamheter”. Det parti som är intresserat att utmana alliansen behöver snart agera.

I dag samlas 1 800 moderater i Göteborg. Syftet är att lokalpolitikerna ska inspireras att ”systematiskt och lyssnande” besöka och träffa personal inom offentlig sektor, eller välfärdsverksamheter som de nya moderaterna numera uttrycker det. Målet är 3 000 arbetsplatsbesök innan valet 2010.

I valet 2006 satte alliansen en bild av Sverige som land som hade stora problem. Arbetslösheten var hög och tillväxten låg. Socialdemokratin framstod som maktkorrumperat. Alliansen hade svaret på frågorna som tillhörde denna kontext. Satsningar på jobb och ett nytt fräscht parti i form av de nya moderaterna som aldrig tidigare hade sett ordet korruption eller ens kunde stava till fusk.

Så var bilden, kontexten, trots att Sverige hade en högre ekonomisk tillväxt än OECD-genomsnittet tolv år i rad och arbetslösheten var på väg ned. Två veckor efter valet skrev exempelvis Dagens Industri på ledarsidan att ”jobben dånar in på landets arbetsförmedlingar och hos bemanningsföretag.”

Det har gått ungefär 1,5 år sedan valet. Fredrik Reinfeldts replik till Göran Persson om att ”miljön är en ickefråga i valrörelsen” känns i dag helt obegriplig. Men det var rätt då. Miljön var ingen stor fråga. I dag skulle Reinfeldt dras i rännstenen om han yttrade något liknande.

Det gäller med andra ord att förstå vilket sammanhang man bedriver valrörelse och i ett första skede försöka påverka denna kontext att bli den man själv vill ha och utifrån det formulera problemlösningar.

Moderaterna sätter nu ned foten ordentligt och sparkar igång valrörelsen 2010. Sedan tidigare har partisekreteraren och strategen Per Schlingmann ringat in kvaliteten i välfärden och satsningar på ökad jämställdhet som viktiga frågor för moderaterna.

Redan nu har vi sett flera konkreta förslag utifrån dessa givna ramar. Nyligen presenterade moderaterna en jämställdhets-vab och i dagens Svenska Dagbladet presenteras förslag om att barnbidraget ska delas lika mellan föräldrarna. Sedan årsskiftet har stora förändringar skett inom vården i Stockholms län genom den omdebatterade reformen Vårdval Stockholm. Problemlösningen syftar till bättre kvaliteten inom vården, i ett försök att göra ägandeformen ointressant.

De partier som vill utmana alliansen om makten behöver snart forma sin problembild – för att sedan kunna leverera sina lösningar. Kampen står som vanligt om medelklassväljarna.

Nu ska varumärken få dofter. Det är företaget Scent-It Technologies som använder sig av en teknik utvecklad av Disney som nu ska doftsätta varumärken.

– Målet är att varumärken som H&M ska ha en doft som är lika välkänd som deras loggor, säger Shino Diabaté, affärschef på Scent-It Technologies till Dagens Media.

Scent-It Technologies jobbar mest med hotellindustrin men funderar på att expandera affärsområdet till att även omfatta dagligvaruhandeln.

– Vi gjorde ett test med en matbutik i Stockholm där vi skickade ut en doft av apelsin och lyckades öka försäljningen av apelsiner med över 60 procent, säger Shino Diabaté.

I spår att varumärken i framtiden kommer att skaffa sig signaturdofter.

– Jag tror att varumärken kommer att ha dofter som är lika välkända som deras loggor. Vi måste bara ta oss över tröskeln och få folk att förstå att det här inte handlar om parfym utan att dofter har stor inverkan på köpbeslut och trivsel.

I höstas skrev Svenska Dagbladet om Pepsi som förändrade sin design hela 35 gånger under förra året. Då intervjuades trend- och varumärkesexperten John Recker som sa:

– I dag använder och förändrar vi bara färg, form och utseende, men framöver tror jag att det blir vanligt med produkter som luktar ­eller talar. Det handlar om att få kunden att få en emotionell koppling till varan. Det är det som kommer att vara det allra viktigaste fram­över.

I boken ”Marknadsförarens nya regelbok” (Liber 2003) tar Micael Dahlén upp limbiska signaler. Han skriver:

”Vad är då limbiska signaler? De är primitiva signaler som talar direkt till reptilhjärnan och ger upphov till insikter och känslor utan att vi själva ens behöver vara medvetna om det.”

Han nämner ljud, färg och form som exempel på limbiska signaler. Rimligen hör även doften till det limbiska signalsystemet.

Undrar just vilken doftskillnad det är mellan Konsum och ICA…

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Anställda som känner delaktighet har lägre sjukfrånvaro. Det visar en undersökning som presenterades i går inom forskningsprojektet Hälsa och framtid.

Jenny Pettersson projektledare på webbkonstruktionsföretaget Doberman trivs på jobbet och säger till Sveriges Radio:

– Jag är inte sjuk särskilt ofta, någon gång om året bara.

Varför tror du att folk är så sällan sjuka här?

– För att man gillar att gå till jobbet och för att man mår bra här.

Delaktighet gör arbetet mer meningsfullt. Det ökar också utmaningen för individen som känner större lust. Men den positiva spiralen stannar inte här. I boken ”Boxen – kreativitet som skapar bättre affärer” (Volante 2006) skriver Micael Dahlén följande:

”Av alla studier som genomförts om kreativitet är förmodligen sambandet med lycka det som nämns oftast. I en analys av 193 affärschefer inom marknadsföringsintensiva amerikanska företag fann forskare ett direkt samband mellan graden av kreativitet i chefernas affärslösningar och hur stor glädje de upplevde i sitt arbete. Korrelationen mellan glädje och kreativitet var nästan 20 procent, vilket fick forskarna att dra slutsatsen att lycka är en grundläggande förutsättning för kreativitet.”

Personal som känner delaktighet har alltså inte bara lägre sjukfrånvaro och är gladare, den är dessutom mer kreativ, vilket i sin tur kan omvandlas i pengar – i lönsamhet.

Ajöss till löpande bandet och arbeten som saknar innehåll!

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Det ställs i dag allt högre krav på företagen i frågor som rör socialt ansvarstagande. Det konstaterade Maria Grafström, ekonomiedoktor och projektledare på Cision, på medieanalysföretagets träff i dag vid Berns i Stockholm.

Ett tydligt exempel är TV4:s Kalla Fakta avslöjande om de australiensiska fårfarmarnas blodiga hantering av merinofår.

– I princip inga svenska klädföretag visade sig ha djurskyddspolicy. Alla uppger sig intresserade att ses över befintliga inköpsregler eller skaffa nya, sade Maria Grafström.

Men de ökade kraven behöver inte bara kosta företagen pengar, tvärtom. Det finns pengar att hämta. Utöver produktrelaterad kommunikation är det CSR-frågor som driver förändringar i attityder mest. Det konstaterade Per Söderpalm, nordisk analyschef på Cision, när han talade inför de närmare 200 personer som samlats.

Kraven på ökad öppenhet och ansvartagande tog rejäl fart kring millennieskiftet. Med företagsskandaler som Enron, Worldcom och Skandia kom företagens gloria från 1990-talet på kant.

Samtidigt startades aktionsgrupper och nätverk mot ökade klyftor till följd av globaliseringen. Mest uppmärksammat blev Attacrörelsen.

Journalistiken – och då framför allt affärspress som var den källa som skrev mest om frågorna – uppmärksammade CSR ur ett konfliktperspektiv.

– I dag är vinkeln en annan, ett tydligt lönsamhetsperspektiv, poängterade Maria Grafström.

Fotnot: Maria Grafström är medförfattare till boken CSR: Företagsansvar i förändring som just nu befinner sig på tryckeriet.

Bengt & Berit bodde med sina 4 barn i ett radhus i en småstad någonstans i landet. Nu var det dags för den årliga höjningen av månadspengen för deras barn Bert 17 år, Britta 13 år, Bo 12 år och Bodil 9 år.

Bert hade i dagsläget 150 kronor och Britta 100 kronor i månadspeng. Bo och Bodil hade 90 respektive 60 kronor.

När mamma Berit räknat en stund konstaterade hon att tjejerna hade lägre månadspeng i genomsnitt än killarna:

Bert        150 kronor
Britta      100 kronor
Bo            90 kronor
Bodil        60 kronor
Totalt    400 kronor

Tjejer igenomsnitt:
100 + 60 = 160/2 = 80 kronor

Killar igenomsnitt:
150 + 90 = 240/2 =120 kronor

- Orättvist, sade Berit och krävde att tjejerna skulle få en extra höjning och presenterade följande förslag:

Höjning av månadspeng:

- Alla får 20 kronor
- + 5 kronor till Bodil för att hon har lägst månadspeng i dag
- + 5 kronor till Bodil och Britta för att på sikt komma till rätta med könsorättvisan.

Bengt blev tvärilsk när han fick höra idén.
- Över min döda kropp.

Båda stod fast vid sina ståndpunkter och läget dem emellan blev minst sagt kylig. Skilsmässan pockade på dörren.

När Berit talade med grannarna fick de bilden av Bengt som en riktig kvinnohatare som vägrade ge tjejerna mer på grund av deras kön. Efter några uttalanden på stan som inte föll så väl ut spädde Bengt själv på den bilden.

Bengt stod nu inför ett viktigt strategiskt beslut: Antingen att stå fast vid sin ståndpunkt och fortsätta argumentera mot att tjejerna skulle få något extra. Risken var att han då skulle fastna i facket kvinnohatare för en lång tid framöver.

Eller så kunde han försöka lägga fram ett konstruktivt förslag som Berit var tvungen att ta ställning till. Även om hon sade nej skulle kvinnohatarstämpeln kunna tvättas bort. Om Berit vägrade diskutera en lösning skulle hon framstå som en bitter-Berit.

Till slut bestämde sig Bengt för att göra ett försök. I en debattartikel i Dagens Rättvisa presenterade han ett förslag och bjöd in Berit, som numer flyttat till sin mor, till samtal.

Förslaget gick ut på att alla skulle få höjd månadspeng med 20 kronor. Den som hade lägst skulle få ytterligare 5 kronor. Så långt allt lika med Berits förslag.

Men istället för att föreslå ytterligare 5 kronor till tjejerna föreslog Bert att alla som fick en månadspeng under genomsnittet ( 100 kronor) skulle få ett extra påslag på 5 kronor i månaden. Med hans modell skulle Bodil och Bo omfattas av denna höjning.

Hur det gick? Jag vet inte. Berit och Bengt håller på att diskutera. Förhoppningsvis hittar de en lösning. En skilsmässa vore djupt olyckligt.

Klädjätten H&M är det svenska börsbolag noterat på Stockholmsbörsen Large Cap som fick störst uppmärksamhet under 2007 i frågor som rör socialt ansvarstagande. Svenska Dagbladet står för närmare 20 procent av all publicitet och är den källa som skriver mest om Corporate social responsibility, CSR. Folksam har en dominant ställning som den aktör som får störst publicitet. Det visar den sammanställning jag gjorde under min praktik på medieanalysföretaget Cision. 

Under min två veckor långa praktik på Cision fick jag möjlighet att göra en medieanalys. Jag valde att analysera vad som skrivits om de svenska börsbolagen noterade på Large Cap som fått störst publicitet under 2007 i frågor som rör socialt ansvarstagande.

Man kan också konstatera att CSR har blivit något av ett buzz-word inom framför allt storstads- och fackpress. Det riskerar att den kritiska journalistiken får ge vika till förmån för diverse listor och utmärkelser som presenteras och som får anmärkningsvärt stor publicitet.

Särskilt påtagligt blir det när en undersökning som består av svar från 88 personer på en blogg får publicitet i flera källor.

Mina slutsatser: 

Svenskan Dagbladet dominerar som källa. Svenska Dagbladet är den enskilt största källan och står för närmare en femtedel av all publicitet totalt. Det kan tolkas som en svaghet ur ett journalistiskt och demokratiskt perspektiv att en källa dominerar så markant. Samtidigt kan konstateras att CSR blivit ett buzz-word och det som skrivs många gånger saknar journalistisk substans. Exempelvis skapade en undersökning på en blogg med 88 respondenter publicitet i flera medier.

H&M får mest och balanserad publicitet. Det är inte helt oväntat att H&M är det bolag som får störst publicitet. Det är också det bolag som får den mest balanserade medievinklingen av alla bolag. En del av förklaringen kan vara att H&M inte förekommer i lika många listor som generellt skapar positiv publicitet. H&M är också det bolag som befinner sig närmast konsumenterna.

Liten proaktiv publicitet. Publiciteten kring det som kan betraktas som proaktivt mediearbete är påfallande liten från samtliga bolag som undersökts. Det är snarare så att andra aktörer skapar proaktiv publicitet med hjälp av bolagens namn som ofta används i ett ethos-syfte. Den publicitet som finns och som är att betrakta som resultatet av proaktivt arbete är dock positiv.

Folksam dominerar som aktör. Undersökningar fyller en viktig funktion genom att upplysa konsumenter/anställda/aktieägare om bolagens arbete med socialt ansvarstagande. Ur ett varumärkesperspektiv fyller undersökningarna en viktig uppgift, nämligen att få Folksam att framstå som ett ansvarstagande och ansvarskrävande försäkringsbolag.

Liten publicitet i lokala medier. Dessa är att betrakta som underutnyttjade källor för proaktiv positiv publicitet. Då de allra flesta bolagen inte är konsumentnära bolag skulle den proaktiva publiciteten i de lokala medierna snarare inriktas på positiv publicitet ur ett arbetsgivar- och aktieägarperspektiv. Inte ens någon aktör kan tillmätas betyget godkänt i publiciteten i lokala medier. Folksam, som är att betrakta som en konsumentnära aktör, borde rimligen kunna lokalanpassa sina listor för att skapa mer publicitet i lokala medier och på så sätt stärka varumärket gentemot konsumenten.

Fotnot: Analysen är baserad på sökningar i Cisions webbagent i svenska medier med en tidsmässig avgränsning till 2007.

Inget ont utan att det för något gott med sig. Efter att ha tappat en femtedel av alla medlemmar under 2007 lever Hotell- och restaurangfacket, HRF, med kniven mot strupen. Något måste göras om förbundet över huvud taget ska överleva på sikt. Nu ser HRF över möjligheten av sms:a sig in i facket.

HRF:s ordförande Ella Niia säger till LO-tidningen:

– Man kan ju deklarera via sms så varför ska man inte kunna gå med i facket på samma sätt?

Uttalandet i sig tyder på en sund och insiktsfull inställning. Jag vet att frågan om att sms:a sig till medlemskap har varit uppe tidigare inom fackförbund men då har idén inte fallit i god jord.

Calle Fridén har i några kommentarer till mina inlägg uttryckt en viss frustration över fackens oförmåga att ta till sig det nya.

Kanske kan man skönja en ny tid. I alla fall hos HRF. Förbundet har tidigare aviserat att man även tänker lansera en funktion där den som vill lätt kan anmäla att han eller hon vill ha besök av facket på sin arbetsplats.

Nu vill jag inte påstå att sms-tjänsten i sig leder till en storm i antalet nya medlemmar hos HRF. Tjänsten måste givetvis sättas in i ett större sammanhang där sms-funktionen kan utgöra en liten del i en större strategi.

Men attityden från högsta ledning lovar gott.

Läs också min blogg Breven till Marlon.