I dagens Svd sätter Lars Ohly ner foten och säger nej till politiska kompromisser med socialdemokraterna och miljöpartiet före nästa val. Ohly ska i stället satsa på eget partiprogram och samtidigt göra vänsterpartiet lite trevligare.

Den aktade Bo Krogvig, kommunikationskonsult på Springtime, och som har lett flera socialdemokratiska valkampanjer säger till tidningen att politiken avgör mer än trevligheten.

Därmed tolkar jag det som om vi drar samma slutsats med anledning av att jag i söndags kommenterade professorn i statsvetenskap Leif Lewins debattartikel i DN i samma dag. Politiken och hur den förmedlas avgör mer än partiföreträdarna i sig.

Just hur politiken förmedlas är av avgörande betydelse. Det såg vi inte minst i valrörelsen 2006 där Fredrik Reinfeldt var outstanding bäst på att prata utifrån människors vardag och målade upp en problembild och lösningar som gjorde att människor kunde känna igen sig.

Men det var hans sätt att förmedla politiken som vann röster, inte hans roll som partiledare. Eftersom han är partiledare blir exemplet något luddigt. Ett tydligare exempel på vad jag menar Marit Paulsen i EU-valet 1999 som höjde folkpartiet till nya och sedan dess aldrig uppnådda höjder.

Termer som problembild och lösningar är vanliga inom marknadskommunikationen, särskilt i samband med lanseringen av en ny produkt. Då gäller det att kratta manegen genom att måla upp en problembild mot det befintliga för att sedan kunna lansera sin egen produkt som ska svara mot just det problemet.

Om vi fortsätter att titta på politiken ur ett marknadskommunikativt perspektiv är kräftgången för de borgerliga partierna följden av ett av väljarna upplevt brott mot det erbjudande varumärket utlovade.

Tänk om Coca Cola-burken plötsligt skulle börja innehålla saft eller mjölk. Det är gott att dricka kallt men det var inte det jag lovades när jag köpte burken.

Den borgerliga regeringens läskburk innehåller i jämförelse med vad som förmedlades under valrörelsen något som kan liknas vid kallt blaskigt kaffe. Tro f-n att folk reagerar. Det var inte det som utlovades.

När Reinfeldt nu tvingas dra tillbaka förslagen om försämringar i sjukförsäkringen hade han och Husmark Pehrsson målat in sig i ett hörn, förtroendekapitalet rasar oavsett om man driver igenom förslaget eller inte. Politiskt är det dock helt omöjligt när motståndet i alla delar av samhället är kompakt.

Läs också min blogg Breven till Marlon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna debattartikel publiceras i dagens Aftonbladet. Denna version är något längre än den som publiceras i tidningen.    Kritiken mot den kinesiska regimen som rensar ut oliktänkande genom övervakning, fängslanden och tortyr är stark. I Sverige rikta...

   Hej!  Jag har flyttat. Du är välkommen att besöka mig på: http://sagamo.wordpress.com/ ...

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com   Pratade med Michael Blohm i eftermiddags. Vi var tidigare arbetskamrater på IF Metalls informationsenhet, numera är han ansvarig för bland annat internkommunikationen på Sveriges största verkstadsklu...

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com   Idag inleds seminarierna vid Tällberg Forum under den övergripande "How on earth can we live together? In search of the common sense". Som vanligt har arrangörerna med grundaren Bo Ekman i spetsen ly...

Jag har flyttat till http://sagamo.wordpress.com   Pratade med Maria Grafström projektledare på medieanalysföretaget Cision i eftermiddags. Maria som nyligen gav ut boken ”CSR: Företagsansvar i förändring” ska tala om corporate social res...