Drygt en vecka efter att EU:s domstol kom med sitt utlåtande i Vaxholmsmålet analyseras konsekvenserna. Professorer och forskare spår tuffare tider för facken. Men utlåtandet har fler dimensioner och synliggör även andra svagheter i den svenska modellen.

Nu är det fritt fram för lettiska bolag i Sverige. Lönen till de lettiska jobbarna behöver inte vara högre än svenska minimilöner. Kanske räcker det till och med att företag har lettiska kollektivavtal och följer lönenivån som finns i det. Den bedömningen gör flera EU-jurister som TT har talat med.

– Domstolen har underkänt den svenska lagstiftningen och därför är det Vilda Västern nu. Så för tillfället är det fritt fram. Bollen ligger nu hos facken, säger Jörgen Hettne, forskare i EG-rätt på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Även Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet, gör en liknande tolkning. 

Redan samma dag som utlåtandet offentliggjordes konstaterade Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, i LO-tidningen att dystrare tider är att vänta:

– Det är inte med någon större glädje jag läser domen. Förståelsen för den svenska modellen som generaladvokaten visade finns inte i den slutgiltiga domen.

Nyström ställde sig då också tveksam till att en ändring av utstationeringslagen skulle lösa problemet.

Just denna tveksamhet fick mig att reagera när LO:s jurister någon dag efter att utlåtandet presenterats ville byta strategi i de fortsatta förhandlingarna i Arbetsdomstolen i målet. Juristerna hävdar nu att företaget varit verksamt i Sverige långt före skolbygget i Vaxholm och därmed inte kan ses som ett företag som vistades tillfälligt i Sverige. Ett mycket tveksamt strategibyte, enligt min mening.

Men utlåtandet har även fler dimensioner och synliggör fler svagheter i den svenska modellen. Byggnads ordförande Hans Tilly ställde redan dagens efter utlåtande i en debattartikel i Svenska Dagbladet fyra konkreta krav till regeringen.

Ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarna behöver mer resurser för att kunna komma åt den organiserade brottsligheten inom byggsektorn. Även Arbetsmiljöverket behöver få mer resurser eftersom verket har den lagliga rätten att inspektera och stoppa byggen med livsfarliga arbetsförhållanden. Skattemyndigheten måste få rätten att göra oannonserade stickprovskontroller på Byggarbetsplatser. Dessutom behöver frågan om jobbtrafficking lyftas till EU-nivå, kräver Hans Tilly.

Samma dag pekade Dagens Industri i sin ledare på att utlåtandet kan komma att påverka samtalen mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv om ett nytt så kallat Saltsjöbadsavtal. ”Om domen underlättar eller försvårar samtalen om ett nytt huvudavtal återstår att se”, skrev tidningen.

Den förre kd-ledaren Alf Svenssons utspel i dag där han kritiserar regeringens politik är anmärkningsvärd. Dels är det ovanligt, för att inte säga unikt i svensk politik, att en före detta partiledare blandar sig i sin efterträdares arbete, dels kritiserar han den politik som han själv gick till val på.

I dagens upplaga av P1:s God morgon världen ondgör sig Alf Svensson över hur hårt den försämrade a-kassan slår mot människor.

– Det är väldigt lätt att säga till en 20-25-åring, sök jobb, ta jobb. För i den åldern kan man flytta. Men säg det till en 55-60-åring, sök jobb, ta jobb och gör du inte det så sänker vi kassan för dig. Det är inte så enkelt.

Alf Svenssons nyvunna insikt om hur regeringens politik slår mot vanliga människor kommer efter att han inte kunnat besvara de kritiska frågor som drabbade ställt honom.

Men ett populistiskt utspel förändrar inte det faktum att Alf Svensson själv var en del i den valapparat som gjorde att högern kom till makten med en försämrad a-kassa högt upp på agendan. För den arbetslöse förändras inte heller någonting; piskan viner oförtrutet allt hårdare.

EG-domstolens utlåtande över Vaxholmskonflikten omöjliggör fortsatta avtal med individuella löner och lokala förhandlingar. LO behöver ändra lönepolitik. Löneavtalen behöver förändras och centraliseras. Det berättar LO:s avtalssekretare Erland Olausson för Kommunalarbetaren.

– Vi måste få upp minimilönerna. Avtalen måste bli tydligare så att det klart framgår vad arbetstagarna ska ha i lön. Därför kan vi inte ha individuella löner, lokala löneförhandlingar eller sifferlösa avtal, säger han till tidningen.

Den enda utväg Olausson kan se är den förhandlingsmodell som användes fram till början av 1980-talet då löner bestämdes i centrala avtal med befattningslöner eller tarifflöner beroende på ålder och erfarenhet.

Jonas Milton, vd på arbetsgivarförbundet Almega, ser hellre att Sverige lagstiftar om minimilöner:

– Om LO skulle driva racet om minimilönerna och en återgång till centralt bestämda löner då finns det ingen anledning för oss att försvara modellen med att parterna fritt bestämmer lönerna i avtal. Då är det bättre att lagstifta om minimilöner, säger han till Kommunalarbetaren.

Erland Olausson vill också se att utstationeringslagen kompletteras på ett antal punkter.

– De kan gälla medbestämmande, information, försäkringar, rätt till ledighet, umgängesregler mellan parterna och annat.

Tack vare Handels medlem Pontus Willebrand finns numer en Handelsgrupp på Facebook. Gruppen har för närvarande 79 medlemmar och ökar stadigt, skriver Handelsnytt i senaste numret. På förbundskontoret inser man inte att gruppen, som har Handels varumärke som symbol, har placerat fackförbundet i detta sociala medium. Ledningen säger sig ännu inte ha bestämt var på nätet man ska finnas.

Men det spelar faktiskt ingen roll vad ledningen beslutar. Handels finns redan på Facebook. Detta är ytterligare ett exempel på den ökade makt nätet ger konsumenten, eller i det här fallet medlemmen, som jag skrivit om i tidigare inlägg.

Nyligen insåg Glocalnet att konsumenter grupperade sig på Facebook mot företaget för att hjälpa varandra att framföra klagomål. Glocalnet förstod att oavsett om de väljer att aktivt ta del av Facebook eller inte så finns deras varumärke där genom konsumenterna. Det är en oerhört viktig insikt. Företaget svarade med att öppna en kundtjänst som i dag sysselsätter fyra personer.

Handels kan inte stoppa huvudet i sanden och låtsas som att vare sig Facebook eller Handelsgruppen inte existerar. Deras varumärke finns där, antingen de vill eller inte.

Gruppen kan vara kritisk och sprida negativa budskap om förbundet eller positiv tankar och utbyta idéer. Handels ledning kan välja att finnas där och lyssna, diskutera, påverka, använda gruppen som ett bollplank eller temperaturmätare i olika frågor. Det avgör ledningen själva.

Varumärket Handels finns oavsett ledningens beslut på Facebook – genom nätets användare.

Visserligen har antalet sysselsatta ökat med 105 000 på ett år men jämfört med andra europeiska länder är Sverige en medelmåtta. Jämfört med de nordiska länderna är Sverige sämst. Det visar statistik från EU:s statistikbyrå Eurostat.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin slår sig ofta på bröstet över den sjunkande arbetslösheten. De sjunkande arbetslöshetstalen skulle enligt Littorin vara resultatet av regeringens så kallade arbetslinje.

Men att sänkta ersättningar i a-kassan, utökade karensdagar vid arbetslöshet och hårdare krav på arbetslösa skulle vara ett framgångsrecept är det många som ställt sig tveksamma till.

– Norge har haft en kraftigare ökning av arbetskraftsutbudet än Sverige, utan att ändra någonting, sade Jörgen Appelgren, chefsekonom på Nordea så sent som i augusti.

SEB:s chefsekonom, Robert Bergquist konstaterade vid samma tidpunkt:­

– Jag tror att vi hade haft en bra sysselsättningsutveckling i vilket fall som helst. 

Nu visar färsk statistik att det inte bara är Norge som har haft en bättre utveckling av sysselsättningen. Sverige hamnar på 12:e plats i en sammanställning av ökningen av antalet sysselsatta i 24 europeiska länder.

Dessa länder har Sverige framför sig:

• Lettland
• Luxemburg
• Norge
• Cypern
• Spanien
• Irland
• Italien
• Finland
• Malta
• Slovenien
• Danmark

För första gången i år minskar a-kassorna med mindre än 20 000 medlemmar under en månad. Men det är nätt och jämt. I november förlorade a-kassorna 19 088 medlemmar. Det visar färsk statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Sammanlagt har nu 383 555 medlemmar lämnat a-kassan i år.

Sett till antalet är Kommunals a-kassa den stora förloraren som tappat över 60 000 medlemmar.

Procentuellt sett är HTF en av de värst drabbade bland de större a-kassorna med en förlust på motsvarande 13 procent. Den blivande Unionsfränden Sif har klarat sig undan med knappt 8 procent, vilket är under genomsnittet för hela arbetsmarknaden som är 10 procent.

Under senaste månaden har Kommunals a-kassa minskat med över 3 000 medlemmar. HTF, IF Metall och Handels har sammanlagt förlorat närmare 4 000 medlemmar.

Facket överväger en ny taktik när Vaxholmsmålet återupptas i Arbetsdomstolen, rapporterar Sveriges Radios ekonyheter. Facket menar att Laval före skolbygget i Vaxholm varit verksamt i Sverige i så stor omfattning att företaget borde bedömas som ett svenskt bolag. Jag förstår inte varför facket väljer att byta taktik. Juristerna avlövar konflikten sin politiska tyngd och gör den till en akademisk nonsensfråga.

När konflikten i Vaxholm drog i gång 2004 var det politiskt sprängstoff. Frågan var å ena sidan om utländska arbetare kan tvingas att arbeta till lägre lön än vad svenska kollektivavtal medger. Å andra sidan gäller fri rörlighet för varor och tjänster inom EU.

Än har ingen dom fallet i målet. Arbetsdomstolen, AD, skickade ärendet vidare till EG-domstolen med två frågeställningar. Dels, om det är förenligt med EU:s gemenskapsrätt att vidta stridsåtgärder för att förmå ett utländskt företag som tillfälligtvis vistas i Sverige att teckna svenskt kollektivavtal. Dels, om Lex Britannia strider mot gemenskapsrätten.

I veckan kom så EG-domstolen med sitt utlåtande som hjälper AD att tolka gällande regelverk. Domstolens utlåtande som kom som en överraskning är ett bakslag för facken i Sverige.

När nu AD ska återuppta slutförhandlingarna för att komma med en dom är det, som jag ser det, av största vikt att facken står fast vid ståndpunkten att Laval vistades i Sverige tillfälligtvis. Annars kommer facken i Sverige inte få svar på hur AD slutgiltigt tolkar EG-domstolens utlåtande.

Blir den frågan inte slutligt prövad kommer facken inte veta vilka exakta förändringar som behöver göras i svensk lagstiftning för att liknande fall i framtiden ska kunna stoppas. Efter eventuella förändringar i utstationeringslagen, Lex Britannia och/eller avtal kommer facken återigen invaggas i tron om att vår arbetsrätt harmoniserar med EU:s direktiv.

Att nu, tre år efter konflikten och efter att Laval gått i konkurs, hävda att företaget vistats så länge i Sverige att det är att betrakta som ett svenskt företag är att förvandla en principiellt oerhört viktig fråga till en nonsensfråga av akademisk art. 

Facken får då aldrig svar på de grundläggande frågor som är centrala att få besvarade för att slutligen få veta vad som behöver göras för att löntagarna i Sverige inte ska kunna bli utkonkurrerade av utländsk arbetskraft som tillfälligtvis vistas i Sverige.

Den som inte är beredd att byta arbete efter sex månaders sjukskrivning kan förlora sin sjukpenning, uppger Svenska Dagbladet som tagit del av ett förslag som regeringen skickar på remiss i dag. Det går stick i stäv med det ordföranden i socialförsäkringsutskottet Gunnar Axén så sent som i torsdags lovade i en debatt med den avgående ordföranden i Försäkringskassan Inger Efraimsson i TV4:s morgonsoffa.

En av de anledningar som gjorde att Inger Efraimsson kände att hon inte ville fortsätta som ordförande i Försäkringskassan var just kravet att tvinga människor att byta jobb efter sex månaders sjukskrivning.

– Det här är ett sätt att tvinga människor att ge upp sin anställning. Det blir en väldig tumskruv på människor och ett sätt att runda lagen om anställningsskydd, sade hon då.

Axén beskyllde då Efraimsson för att sprida lögner och att hon visade prov på dåligt omdöme.

– Ingen ska tvingas att ge upp sin anställning som Inger påstår, sade Gunnar Axén till morgontittarna.

Men i dag avslöjar Svenska Dagbladet att regeringen planerar förändringar som i praktiken innebär att människor tvingas från sin anställning efter sex månader.